Det här är Please copy me – en blogg om konsten att skriva reklam. Eller snarare, det var en blogg. Jag startade den i augusti 2006. Sex år senare valde jag att lägga ner den. Det hann bli över 1 300 inlägg, och vartenda ett finns kvar här. Eftersom vi nu har stöpt om den i en annan form kan det hända att bilder, filmer och texter ser något annorlunda ut. Hoppas att det är lugnt.

Som en boll utan innehåll

Vacker men innehållslös. Så kan man enkelt förklara en floskel. Och de dyker upp mest överallt. Inom sportens värld finns "Vi har en hög lägsta-nivå" och "Bollen är rund". Inom mediebranschen kryllar det av dessa tomma fraser. Sveriges Mediebyråer har bestämt sig för att göra en topplista. Och du kan vara med bestämma! Den slutliga floskeltoppen kommer presenteras i samband med Stockholm MediaWeek i början av maj 2007.

TIO-I-TOPP JUST NU

  1. Pinpointa
  2. Ta rygg
  3. Hygienfaktor
  4. Leverera
  5. Kvalitetssäkra
  6. Viral
  7. Helikopterperspektiv
  8. Koncepttänk
  9. Kreativ höjd
  10. Lyfta frågan

KORTA REFLEKTIONER
Pinpointa? Den senaste tiden har ordet försvenskats och har dykt upp lite här och var. Och jag har inte riktigt förstått innebörden. Nu vet jag mer. Här är vad jag lärt: Att pinpointa handlar om exakthet. Pin är engelska och betyder knappnål; pinpoint är själva knappnålshuvudet. Som verb betyder pinpoint "att sätta fingret på något". I de flesta textsammanhang som jag jagat fatt på är ordet ett annat sätt att säga "ringa in", "peka ut", "utmejsla" eller "välja ut". Researcher.se använder till exempel uttrycket "pinpointad målgrupp" när han skriver om SEB:s reklamfilm Forever Young.

Hygienfaktor, då? Att byta kallingar minst en gång i veckan och använda deo? Kanske, men inte alltid med den betydelsen. Häng med i ett exempel: Fram tills i fjol saknade Uppsala skyltar som hälsar bilisterna välkomna längs med vägen. Detta tyckte näringslivschefen var förfärligt, och sa: "Finns det någon stad i Sverige som inte hälsar välkommen? Det här är en hygienfaktor." På samma sätt är "relevant kunskap" en hygienfaktor för arbetssökande, och "gott omdöme" en hygienfaktor för personer i chefsposition.

Är viral ett nytt ord för dig? I så fall är vi två. Viral är en utrikisk medicinsk term, ett adjektiv som betyder virus- (som i exempelvis viral advertising). Internet har gjort det möjligt att ursnabbt tipsa andra om produkter som är lysande (eller att varna för bottennapp). Så har begreppet viral marknadsföring uppstått. Säg att du skickar ett tips till någon, som tipsar tio andra, som var och en i sin tur tipsar sjuttiotvå pers, som i sin tur… ja, du fattar. En smärre epidemi bryter ut, och där har vi kopplingen till virus.

Vill du läsa mer om viral marknadsföring? Beta Alfa har sammanfattat en uppsats i ämnet. Läs allt här.

DIN TUR!
Vilka floskler har du en hatkärlek till? Saknar du någon på listan?



10 svar till “Som en boll utan innehåll”

  1. André H skriver:

    ”Vacker men innehållslös. Så kan man enkelt förklara en floskel.” Är det verkligen så? Jag förknippar ordet floskel med något som har sagts/skrivits fel och därför fått en annan (ofta rolig) innebörd. Exemplen du tar upp är väl egentligen bara ord som har börjat användas på annat sätt än vad de ursprungligen gjorde. Jag är medveten om att ordlistan (iaf min gamla skolordlista) förklarar ordet ”floskel” på samma sätt som du, men är det så ordet används av majoriteten? I så fall borde ”floskel” också kunna platsa på listan ovan över ord som har lite fått lite mojsig betydelse. Hoppas du förstår min synpunkt, försökte förklara så väl jag kunde :)

  2. Mattias skriver:

    Intressant synpunkt. Jag är medveten om att ordet floskel ibland används som synonym för till exempel sportgroda. Men för det mesta används ordet dock för att beskriva på tok för vältuggade ord och uttryck. De låter ofta vettiga, men vid närmare eftertanke visar det sig säga just ingenting. Inte sällan är de hämtade från sportens värld. Ett exempel är
    ”Siffrorna speglade inte riktigt resultatet.”

    Vad säger ni andra (majoriteten?)

    Och visst kan ordet floskel mycket väl platsa på sin egen lista.

  3. André H skriver:

    ”Efter att tidningar börjat använda något de kallar floskeltopp som oftast är oxymorontopp eller möjligen katakrestopp har det blivit väldigt vanligt att man blandar ihop plattityder, oxymoroner eller katakreser med floskler.” Susning.nu ger mig svar på tal.

  4. Louise skriver:

    Roligt att du tog upp just den listan, då jag igår fick ett meddelande av min kompis som frågade om vi sa sådana ord på jobbet. Men nej, vi har nog inte använt de orden, förutom kanske kreativ höjd, men då är det mest idéhöjd vi kläcker ur oss.
    En floskel som används på jobbet är: trång marknad. Jag själv gillar att höra floskler, men inte att säga dem. De låter så krystade när de kommer från min mun.

  5. Fredrik R skriver:

    Skillnaden mellan floskel och klyscha är inte heller helt lätt att förklara. Någon som kan?

    Förresten är väl ”viral” inte en synonym till virus, utan ett adjektiv med betydelsen ”som har att göra med virus”. Eller nåt.

  6. Mattias skriver:

    Jag betraktar floskel och klyscha som synonymer. Frågar man Lexin får man veta att klyscha är ”slitet uttryck” och floskel är ”vackert men innehållslöst uttryck”. Ganska lika samma, eller?

    Och ja, viral betyder inte ordagrant virus. Det är ett adjektiv som betyder virus- (kan alltså sättas samman med andra ord, exempelvis virusmarknadsföring). Jag ändrar.

  7. André H skriver:

    http://susning.nu/Floskel Där får ni skillnaden mellan floskel och klyscha. Det är som ni nämner svårt att göra en skillnad men jag tycker susning beskriver orden bra.

  8. Louise skriver:

    Jag har en ny: ”då är karusellen igång”. Sagt av min chef idag på ett möte.

  9. Ida skriver:

    här kommer min lista pa floskler:

    1. Kommunicera ut
    2. Matnyttigt

    Kan en floskel vara ”ful och innehallslöst utttryck”? Som kommunicera ut alltsa?
    ”Mattnyttigt” förstar jag bara inte.
    Och sa en pa tyska:
    1. Kairos-moment

    Ett tillfälle i livet när man fattar ett stort beslut, som sedan far avgörande betydelse för det fortsatta livets riktning. Finns det nagon motsvarighet pa svenska?

  10. Mattias skriver:

    ”Kommunicera ut” är så obota dumt egentligen. För vart skulle man kommunicera om inte ut? In? Upp? Bort?

    Kairosmoment skulle väl kunna fungera även på svenska, men kanske med viss ändring. Moment är ju i svenskan så inmutat som man gör (ett moment) istället för som ”ett ögonblick” eller ”händelse”.

Kommentera