Det här är Please copy me – en blogg om konsten att skriva reklam. Eller snarare, det var en blogg. Jag startade den i augusti 2006. Sex år senare valde jag att lägga ner den. Det hann bli över 1 300 inlägg, och vartenda ett finns kvar här. Eftersom vi nu har stöpt om den i en annan form kan det hända att bilder, filmer och texter ser något annorlunda ut. Hoppas att det är lugnt.

"Ödsla inte bort ditt driv på att skriva reklam"

Ibland är det skönt att bli däckad. Så befriande att få en smäll på käften precis när man börjat hantera ryggdunkarna. Det hände mig häromdagen, men lugn: jag har hämtat mig nu. Det var ingen käftsmäll såklart, nej, en verbal tilltufsning träffar bättre. En skribent som läser denna blogg var modig nog att ringa mig (gör det du också, numret finns längst upp på sidan, jag är inte farlig) för att prata barnböcker, bloggande och begränsningar. Han hävdade att mitt "pedagogiska sätt att analysera" och min "vilja att veta allt" riskerade att begränsas i snuttifierade reklamtexter. Han tycker att jag borde, om inte tänka om, så åtminstone tänka till (en extra gång) över mitt val att bli copywriter.   

Därför
"Som copywriter är du en skrivande försäljare. Du skriver för att sälja, och har till sist ingen möjlighet att välja vad du skriver och inte skriver. Det finns så mycket dålig reklam därute", fortsatte han. "Och minst lika många dåliga copywriters. De försöker skapa en bild att det de gör är så speciellt. Men så j-kla svårt och märkvärdigt är det inte. Det handlar om att hitta på, och det finns tusentals påhittiga människor."

Vad annars?
Jag fick inte en syl i vädret. Jag försökte inte ens. Jag ville höra vad han hade att säga (jag tror att det var någonting viktigt). Jag lät mig bli däckad, och frågade honom: "Vad bör jag göra då, tycker du, om jag inte ska bli copywriter?" Hans svar kom kvickt: "Jag ser dig som en som skriver framtidens läroböcker." "Hoppsan", sa jag inte. Men det är vad jag tänkte. Läroboksförfattare.       

Skriv poesi!
Han tyckte gott jag kunde ge ut bloggen i bokform (hand upp om du håller med), men gissade att mitt intresse för reklamtexter skulle komma att övergå i ett mer brett intresse för att skriva. "Skriver du dikter? Inte? Börja skriv poesi!, uppmanade han. "Skriv på olika versmått, börja med hexameter. Skriv sedan om ditt liv med tio ord. "Usch, vad begränsande", kanske du säger, "men då har du inte insett att begränsningar skapar kreativitet. Genom att begränsa sig uppnår man oväntade effekter. Det är en spännande upptäckt."  

Därför igen
Ibland är det skönt att bli knuffad av spåret. Att bli utmanad och ifrågasatt. Reklambranschen blir lätt en bubbla av ryggdunkar och applåder, som ingen vettig människa utanför förstår. Jag vill vända på kuttingen och skapa reklam som betyder någonting för människor som säger att de inte bryr sig om reklam, som skiter i vilka Forsman & Bodenfors är och – i vanliga fall – som har viktigare saker för sig än att läsa annonser. Jag hejar på reklam som göra skillnad, och jag önskar vara med och öka den försvinnande del som sådan reklam utgör idag. Det må vara naivt, men det är därför jag vill arbeta med reklam.          

(Tack Olle för ett uppfriskande samtal.)  



13 svar till “"Ödsla inte bort ditt driv på att skriva reklam"”

  1. cubeXpert skriver:

    Varför inte göra både det ena och det andra?

    Läroboksspåret är du ju redan inne på med de excellenta texter, exempel och intervjuer du publicerar här.

    Att skriva annat utanför det för brödfödan givna går alldeles utmärkt.

    Sedan har du redan samlat material nog för en bok genom bloggen. Det gäller bara att hitta rätt spår och strukturera upp det lite.

    Skriv, skriv och skriv…

  2. M.J skriver:

    Snälla. Inte ännu en ”bokad” blogg. Där har vi om möjligt ett ännu större problem, bloggen, som får alla att förlora sig i villfarelsen att de kan skriva magiska texter om sitt lilla liv strösslat med ringa kunskap och spekulation. Satsa på reklam. Det är bra och utmanande, det en lekman kallar tråkigt är den begränsning som gör reklamen ultra-kreativ, dvs den kräver att du respekterar tröskeln som heter ”sälja”. Att du utmanar den. Håll i hatten för fan. Tack för en ”helt ok” blogg, för att vara både ärlig och exakt. mvh

    M

  3. Cake skriver:

    Jävligt skön snubbe som fick för sig att ringa upp sådär. Klar det skulle vara coolt att skriva skolböcker. Men hey, det är väl as-slitigt och grymt oinkomstbringande? Precis som allt annat som är meningsfullt…

  4. Olle Bergman skriver:

    Mattias har ett driv som första steget i en Saturn V-raket — där kunskapshunger och initiativkraft utgör raketbränslet. Min gissning: han kommer att att blåsa förbi den svenska byråvärlden i 8 000 km/h och bli en gnistrande guru på det skandinaviska firmamentet. En svensk Robert W. Bly eller Seth Godin.

    M.J.: Utan redigering blir det bara en bokad blogg, javisst. Men Mattias bligg har substans — här finns mycket att bygga på. Kan du förresten peka ut någon annan svensk bloggare som så systematiskt kartlägger sitt fackområde?

  5. lord Fredruk skriver:

    Ånk. Det svåra är inte att göra något meningsfullt. Det är att få det sålt. Ingen vågar köpa det som är riktigt bra. Det borde du veta, Olle.
    Och vadå poesi? Reklam ÄR poesi.

  6. Mattias skriver:

    Fredrik: ”Ingen vågar köpa det som är riktigt bra.” – vad menas?

    Och inte är väl reklam alltid att jämställa med poesi. Det känns som en utopi.

  7. Mattias skriver:

    M.J: Inte för att jag känner mig särskilt träffad, men jag vill bara poängtera följande: jag anser inte mig ha fastnat i (och nu citerar jag dig)
    villfarelsen att jag kan skriva magiska texter om mitt lilla liv strösslat med ringa kunskap och spekulation.

    Och egentligen har jag aldrig haft för avsikt att skriva en blogg i den bemärkelsen att den är knuten till den internetriga världen. Jag har aldrig skrivit ett inlägg i stil med ”Jag har varit förkyld i veckan, och har därför inte orkar blogga, förlåt för det.” Jag försöker skriva intressant och genomarbetade reflektioner och intervjuer. Och hoppas att det resukterat i ”en helt ok blogg”.

  8. M.J skriver:

    en liten grej: Jag gillar alltså din blogg. Min stränga uppfostran gör dock att jag inte kan uttrycka mig på ett mer ”hjärtligt” sätt. Jag skriver, i egenskap av just copywriter, om sanningen. Varken mer eller mindre. Jag tycker att din blogg är toppenbra, dvs i min värld ok, eftersom jag aldrig har stött på något som är mer än ok. När jag skriver om ”bloggen” så är det ”bloggen” som fenomen jag menar. Bara så att vi är på det klara med det. mvh M.J

  9. Cake skriver:

    Hey Mattias, har du aldrig tänkt tanken att kanske klistra ihop en webbtidskrift om copywriting?
    Hade varit coool…du är duktig, keep up the good work.

  10. Cake skriver:

    ”Jag tycker att din blogg är toppenbra, dvs i min värld ok, eftersom jag aldrig har stött på något som är mer än ok. När jag skriver om ”bloggen” så är det ”bloggen” som fenomen jag menar. Bara så att vi är på det klara med det. mvh M.J”

    looool…

  11. lord Fredruk skriver:

    Mattias: Bra idéer är alltid svårsålda. De är farliga, utmanande, banbrytande och kräver ofta ett stort mod av köparen. Dåliga idéer är däremot lätta att sälja. Och köpa. De utmanar inte, slår ingen på käften, slickar ingen i örat utan susar nätt förbi som en fis i hård medvind. Skitidéerna gör inte jobbet, men framstår i jämförelsen som helt ofarliga,
    för alla är ju rädda om sin lilla rumpa.

    En rättelse: Reklam SKA vara poesi.

  12. Mattias skriver:

    Cake: Jag tycker egentligen att bloggen är något av en webbtidskrift, med enda skillnaden att den är föränderlig. Tack för beröm – det värmer.

    Fredrik: Tack för ditt förtydligande. Du har säkert rätt: branschen är full av fisidéer som inte gör sitt jobb.

  13. Harri skriver:

    Jag hittade en intressant PDF för ett tag sedan som handlar om just varför ”folk” säger nej till bra koncept. ”100 ways to kill a concept” heter den och ni hittar den på http://www.changethis.com/32.04.100WaysKillConcept

Kommentera