Så vacker att jag smäller av

3 svar till “Så vacker att jag smäller av”

1. Pontus skriver:

   17 april, 2007 kl. 04:22

   Vackert!

   Själv hade jag en grön best i metall i mina ungdoms dagar. Måste vägt flera kilon. Men jag va alltid lika nöjd när plinget kom varje gång som det blev en ny rad.
   Sen blev den ersatt med nån elektronisk variant som knastrade och hade sig.

   Svara
2. Dykaren skriver:

   18 april, 2007 kl. 02:48

   tycker också att vissa av maskinerna lyser fint på skrivbordet. jag själv har givetvis keine typewriters at home. men endån.

   Svara
3. FRITZ skriver:

   19 april, 2007 kl. 04:29

   Äh, modernt skit! Jag kör med en Smith & Corona från 20-talet! Inget plast där inte. En bastant svart pjäs på närmare 2 kilo skulle jag tro.

   Svara