Här lär du dig att skriva för webben

Ska du bara läsa en bok om att skriva för webben ska du inte läsa en bok. Istället ska du sätta dina tänder i kompendiet Att skriva för webben är att skriva för publik (2001). Han som skrivit heter Jonas Söderström, och är journalist och expert på användbarhet. Jag läste hans "handledning för ovana skribenter" första gången för snart fem år sedan, på medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet vid Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping. Det här är den bästa läroboken från de tre akademiska åren. Och den enda som jag har läst igen. Senast häromdagen.

Punkterar tre myter
Det är en pedagogisk och enkel skrift som är ivrig att berätta det viktigaste. Och som på allvar vågar ifrågasätta om det är någonting märkvärdigt svårt med att skriva för webben. Det är det såklart inte, menar Jonas Söderström. Och han passar på att punktera tre uppblåsta myter om skillnaderna mellan att skriva på papper och att skriva på webben.

Myten: På webben skummar folk, istället för att läsa varenda ord i texten.
Nålen: Detsamma gäller för tidningsartiklar och andra texter på papper.

Myten: På webben bör man använda ett mindre tillkrånglat språk, för att folk ska förstå och bättre minnas vad de läst.
Nålen: Detsamma gäller för tidningsartiklar och andra texter på papper.

Myten: Det är rent fysiskt svårare att läsa på webben, och man bör därför skriva på ett särskilt sätt.
Nålen: Flera av de undersökningar som påstår detta är ganska gamla. I många nyare undersökningar har man inte kunnat hitta någon skillnad.

Den viktigaste skillnaden
Men självklart skiljer sig webben från pappret på en del punkter. Men ingen av dem kräver att du ändra ditt sätt att skriva. Nej, istället menar Jonas Söderström att "det viktigaste som hänt i och med webben är att många nya skribenter tvingas möta en publik". Vad menar han? Jo, att ökade möjligheter att göra texter tillgängliga har gjort att många ovana skribenter plötsligt fått ansvaret att skriva texter som är läsbara och begripliga. Och de undrar: hur skriver man egentligen för webben?

Och svaret:
I stort sett på samma sätt som du skriver på papper, och med genom att följa de regler och råd som författare, journalister och copywriters använder dagligen.

Vad Jonas menar med "i stort sätt"
Det står klart att webben skiljer sig från pappret, men också att likheterna är fler än skillnader. Och man kan lätt undra vad som faktiskt är annorlunda. Här kommer svaret:

Jobbigt: det är svårt att få överblick på webben, och ännu svårare att snabbt se om en text är motsvarande en, tio eller hundra A4-sidor lång.
Jobbet: hjälp läsaren att skapa överblick genom att presentera det viktigaste först och använd mellanrubriker för att göra din disposition supertydlig.

Jobbigt: din läsare skummar din text, istället för att läsa varenda ord.
Jobbet: använd mellanrubriker som förklarar vad varje stycke handlar om, markera nyckelord med fetstil och använder punktlistor.

Jobbigt: många rubriker är kryptiska, speciellt när de är tagna ur sitt sammanhang (exempelvis i sökmotorer eller rss-flöden).
Jobbet: skriv tydliga rubriker, som ger läsaren en ärlig chans att förstå vad hon har att vänta sig.

Hur du skriver rubriker som hjälper läsaren
(Notera att rubriken är tydlig, och ger dig en ärlig chans att förstå vad du har att vänta dig.) Rubriken är alltid kanonviktig. På webben är den viktigare än så. Den ska förklara vad texten ger läsaren. Och ge henne chansen att välja bort det hon inte behöver läsa. Därför behöver du vara klar över vem du skriver till. Och se till att…

• … din rubrik inte är en överskrift. Konkreta "Dubbdäck förbjuds i Sydsverige" är mil bättre än snustorra "Ny trafiklagstiftning".

• … din rubrik inte är en överdrift. Folk blir bara besvikna när de inser att du överdramatiserat och hårdvinklat innehållet.

• … din rubrik inte är för kort. Det kan göra den svårtydd. Släng gärna in ett verb, och var inte rädd för använda många ord.

• … din rubrik är inte är "för" vitsig. En sådan rubrik gör det svårt för läsaren att avgöra vad texten faktiskt handlar om. Och kanske uppskattar hon inte din humor.

Hur du bäst börjar din text
Gå rakt på sak. Förmedla ditt budskap direkt och utan krusiduller. Det visar att du respekterar din läsare och hennes tid.

Hur du skriver så att folk förstår
Här är den brutala sanningen: det kvittar hur välformulerad din rubrik är om din text är tillkrånglad, onödigt lång och kryddad med svåra ord. Utmaningen är att skriva så enkelt och tydligt att läsaren förstår och minns vad texten handlar om. Jonas Söderström ger dig fyra språkliga råd att leva efter.

• Skriv klart. Och krångla inte till det. Undvik svårbegripligt bildspråk, vaga fakta (exempelvis "ofta") och ord med flera betydelser.

• Skriv enkelt. Och igen: krångla inte till det. Undvik inskjutna bisatser, onödiga uttryck (exempelvis "när det gäller") och att drabbas att substantivsjukan ("bedriva medlemsvärvning" är till exempel ett krångligt sätt att säga "värva medlemmar").

• Skriv kort. Undvik långa meningar, utslitna bilder och "skrytfenor" (det vill säga tillägg som inte betyder något, som att till exempel skriva "samtalstillfället" då "samtalet" är samma sak).

• Skriv svenska. Och allra helst en svenska som är enkel att förstå. Undvik ord som är svåra att fatta (som exempel mandat, intervenera och avisera). Det gör att flera förstår och minns det du skriver.

Vill du läsa mer?
På webbplatsen På kornet, där Jonas Söderström skriver om användbarhet och interaktionsdesign, kan du köpa ditt kompendium för 150 kronor (frakt, porto och moms tillkommer).