Det här är Please copy me – en blogg om konsten att skriva reklam. Eller snarare, det var en blogg. Jag startade den i augusti 2006. Sex år senare valde jag att lägga ner den. Det hann bli över 1 300 inlägg, och vartenda ett finns kvar här. Eftersom vi nu har stöpt om den i en annan form kan det hända att bilder, filmer och texter ser något annorlunda ut. Hoppas att det är lugnt.

Den kniviga konsten att korrigera

Varje fel är en förolämpning mot läsaren.
– Christer Hellmark (Typografisk handbok)

Jag trodde att utbildningen hade gett mig de grundläggande kunskaperna för att jobba som copywriter. Jag hade fel. Det slog mig när jag skulle ändra i en av mina texter. ’Kan du inte korrekturtecken?’ frågade projektledaren. Jag hann inte bekräfta hennes misstanke innan hon var tillbaka och sträckte mig ett stencilerad ark med alla de konstiga krumelurer som kallas korrekturtecken. ‘Använd dessa’.

Fram till dess hade jag använt överstrykningar, svängande pilar och andra tecken som åtminstone jag själv fann fullt begripliga. Sedan dess har jag försökt rätta in mig i korrekturledet, men medger att det är småkrångligt och kräver både tid och tankekraft för att få det rätt. Å andra sidan är det ett strålande sätt för att – rätt använt – minimera missförstånd mellan den som skriver och den som sätter texten.

En introduktion till den hårda skolan
För den som vill lära sig att använda korrekturtecken finns inga genvägar. Det är bara praktisk övning som kan ta dig till målet. Börja med att säga hej till fem av de vanliga tecknen.

Deleatur. Ta bort ett eller flera ord.

Infoga ett eller flera ord.

Flytta om två tecken.

Nytt stycke.

Ångra korrigering.

Publikationsbyrån delar med sig av en mer heltäckande introduktion (i pdf-format). Och Christer Hellmark skriver om korrekturtecken i klassiska Typografisk handbok.

Kan du korrekturtecknen? Använder du dem?



7 svar till “Den kniviga konsten att korrigera”

  1. lord Fredruk skriver:

    Att jobba med korrekturtecken är helt jävla grymt. Otroligt arbetsbesparande.

    Det enda som behövs är en grafiker som fattar vad man menar. Min är tack och lov bildbar.

    Jag jobbar dock med en lite annorlunda uppsättning, men grunden är densamma.

  2. Mattias skriver:

    Jag anar ett uns av ironi. Stämmer?

  3. lord Fredruk skriver:

    Fel. Helt i diket, compadre.

  4. Måns skriver:

    På Ip (ett KY program för er som inte är bevandrade i det) som jag gick fick vi lära oss att tyda korrektur. För det är ju vi som måste veta vad ni menar. Ett bra tips är också att köpa Arne Heines bok om typografi. Där får man med en sida med alla tecken och förklaringar. Värt att kolla upp.

  5. Cissi H skriver:

    För mig som jobbar på en byrå med en fot i den grafiska världen är korrekturtecknen en självklarhet och det underlättar oerhört. Man ska inte underskatta kompetensen hos gamla sättare. Det finns en viss stolthet hos originalare som håller den typografiska fanan högt och inte ger vika en tum vad gäller avstavning, kerningar etc.

    Jag håller med om att det är en uppförsbacke att hålla koll på alla tecken samtidigt som man försöker koncentrera sig på sin text. Det är lite som att skriva en copy på fackengelska och sitta och slå i en ordbok samtidigt. Man har det inte naturligt i sig och ändå ska man försöka få flöde i texten.

  6. Per T skriver:

    Korrekturtecken regerar! Jag avskyr att försöka tyda andras kråkor, så även om kreativitet är bra kan en standard ibland vara bättre. Det är stort att tänka fritt …

    Korrektur kräver också sin penna. En vass, icke-flödande rödpenna (jag vill ha filt). Som helst ska fästa på blanka färgskrivarpapper dessutom.

  7. Åsa skriver:

    Jag jobbade som annonskorrekturläsare på tidning när jag gick i gymnasiet och fick lära mig alla korrekturtecken. Det har jag haft jättestor nytta av genom åren!

Kommentera