Det här är Please copy me – en blogg om konsten att skriva reklam. Eller snarare, det var en blogg. Jag startade den i augusti 2006. Sex år senare valde jag att lägga ner den. Det hann bli över 1 300 inlägg, och vartenda ett finns kvar här. Eftersom vi nu har stöpt om den i en annan form kan det hända att bilder, filmer och texter ser något annorlunda ut. Hoppas att det är lugnt.

Copypanelen: Går du hem vid fem?

Illustration: Dan Stendahl

COPYPANELEN, del 2: Sena kvällar, nätter och helger är vardag för många av landets reklamkreatörer. Ofta är övertiden inbakad i lönen. Är det rätt och riktigt? Hälsosamt? Värt det? Please copy me klackar frågan vidare till Niclas Hallgren, Johan Dannemann, Rolf Harju och Jenny Åberg Hüttner. Och vad tycker du? Se till att kommentera.


Många i reklambranschen jobbar över utan ersättning. Hur ser du på det?

– Tidigare i livet när jag jobbade på arkitektkontor då hade vi övertidsersättning, men då hade vi också lägre grundlön. På Ruth fungerar det som så att vi får bonus. Går det bra för Ruth går det även bra för oss som jobbar.

När kan du tänka dig att jobba över, och vad ser du som rimlig ersättning för det övertidsarbete du lägger ner?
– För mig personligen är det en del av tjusningen med arbetet. Ibland får man jobba dygnet runt.. Ibland kan man ta det lugnt. Viktigt är att ha en grundlön som man är nöjd med.

Arbetstidslagen säger att ingen får jobba mer än 200 timmar övertid under ett år. Hur många timmar jobbar du över?
– Vad är övertid egentligen? Är det att sitta kvar på jobbet? Är det att vara ute och branschmingla? Är det att ta med sig jobbet hem och jobba när barnen somnat? I mitt fall blir det oftast det senare. Svårt att säga hur många timmar i veckan, men det blir nog en del. Sedan går ofta en kväll i veckan åt till någon form av bransch- eller kundaktivitet.


Många i reklambranschen jobbar över utan ersättning. Hur ser du på det?


– I vår bransch sägs det ju att lönen ska vara så bra att den även täcker in lite övertid. Men om man räknar på det så är nog inte allas löner så bra som de kanske borde vara. Det är ju dessutom tråkigt om det skulle råka finnas byråer som sätter övertidsarbetet i system för att täcka personalbrist och annat.

När kan du tänka dig att jobba över, och vad ser du som rimlig ersättning för det övertidsarbete du lägger ner?

– Jag jobbar med det jag gillar. Det gör att jag har lättare att jobba över. Och så vill jag att resultatet ska bli så bra som möjligt. Det gör att jag ibland kan tänka mig att lägga ner några timmar extra bara för att det ska bli så. Sedan är det ju mycket som ligger i yrkets natur. När man minst anar det kommer man på något och då måste man kanske jobba en stund, även om man är ledig. Just den biten styr man inte över. Det är inget man kan pressa in mellan klockan 9 och 17 på vardagar. Det är en del av ett kreativt yrke, helt enkelt. Någon slags ersättning för övertiden borde vara rimlig. Förhoppningsvis avspeglar det sig i lönekuvertet.

Arbetstidslagen säger att ingen får jobba mer än 200 timmar övertid under ett år. Hur många timmar jobbar du över?
– Svårt att uppskatta. Men om jag ser tillbaka på det senaste året, så kan jag nog ha passerat den gränsen.


Många i reklambranschen jobbar över utan ersättning. Hur ser du på det?
– Självklart ska man få ersättning för sitt arbete, men obetald övertid kan i många fall ses som priset för en i övrigt relativt ”fri” tillvaro. För min del tycker jag det är helt okej så länge jag tycker det känns rimligt. Jobbet tickar ju ständigt på i i bakhuvudet i varje fall. Inte minst när det är en ny kund eller nytt uppdrag på gång.

Vad menar du med "en i övrigt relativt fri tillvaro"?
– Att jag har möjlighet att utföra ärrenden typ att gå och klippa mig på arbetstid, ta en lite längre lunch eller sluta lite tidigare om det behövs och jag anser att jag har tid. Eller ta mig tid att svara på frågor som dessa. I gengäld kanske jag blir tvungen att göra klart ett jobb hemma på kvällen eller stanna kvar på jobbet.

När kan du tänka dig att jobba över, och vad ser du som rimlig ersättning för det övertidsarbete du lägger ner?
– Inget är så inspirerande som en deadline. Inget är heller så övertidskrävande som en presentation på ingång. Inte minst eftersom de ofta dyker upp i stim. Och hur bra man än planerar så brukar det krävas några timmar extra. Jag jobbar över när det krävs och när jag behöver få undan saker med en tyst telefon och fullt fokus. Personligen har jag svårt att ruta in livet i arbetsliv och fritid. För mig är båda lika viktiga och eftersom jag jobbar med något av det roligaste jag vet, så blir gränserna rätt suddiga.

Men är det inte viktigt att åtminstone försöka hålla isär arbetsliv och fritid?
– Visst är det viktigt att skilja på arbete och fritid. I synnerhet, med två småbarn. Men eftersom reklam är ett av mina största intressen så blir det ju naturligt att en stor del av fritiden också cirkulerar runt detta. Jag läser om reklam, tittar på reklam, och tänker reklam , så visst dyker det man har liggande på jobbet upp i huvudet även när man är ledig –- vare sig man vill eller inte. Att min sambo också jobbar på reklambyrå, dock en annan, gör ju inte saken lättare. Även om man då får vakta tungan emellanåt, eftersom Karlstad inte är en så stor stad.

Arbetstidslagen säger att ingen får jobba mer än 200 timmar övertid under ett år. Hur många timmar jobbar du över?
– För mig har summan varierat under åren. Egentligen har jag inte hundra koll, men det har nog legat i häradet av det tillåtna de senaste tre åren. Varav en del bytts mot komptid och ”frihet under ansvar”.


Många i reklambranschen jobbar över utan ersättning. Hur ser du på det?
– Det är ju så flytande med tider när man jobbar med idéer, tycker jag. En idé kan komma på fem minuter och så har man satt texten nästkommande halvtimme. Nästa gång tar det två veckor utan att man har kommit någon vart. Så jag tycker inte att jag jobbar utan ersättning när jag jobbar över, utan att det jämnar ut sig de gånger då det går snabbt och effektivt.
– Mycket tid som läggs i projekt handlar om inspiration och kunskapsinhämtning och den sker ju hela tiden. På stan, på fester, vid busshållplatsen, på biobesöket. Hjärnan stängs aldrig av utan arkiverar hela tiden saker för kommande idéer. Och det är väl knappast övertidsarbete? Så det är svårt att styra när det inte är ett normalt 9-5-jobb. Så jag tycker inte det är så farligt och min erfarenhet är att om man jobbar över mycket så får man någon slags ersättning. Om inte annat är det ju förhandlingsbart om man har rätt argument – och gör ett grymt bra jobb).

När kan du tänka dig att jobba över, och vad ser du som rimlig ersättning för det övertidsarbete du lägger ner?
– Vid pitcher jobbar jag gärna över. Ofta för att det inte går att göra avkall på m
ina andra kunder för en pitch. Men de flesta vill ju vara med på pitcher för det är kul, och då känns övertidsarbetet självvalt och det är ingen som direkt gnäller. En rimlig ersättning är väl att få någon form av uppskattning (inte en klapp på axeln). Det kan vara allt från extra ledighet till presentkort eller en ekonomisk bonus om uppdraget trillar in.

Arbetstidslagen säger att ingen får jobba mer än 200 timmar övertid under ett år. Hur många timmar jobbar du över?
– Eftersom tidrapportering är min akilleshäl har jag svårt att svara på den här frågan, men det är säkert alldeles för många. Men jag gillar ju mitt jobb. Så det gör faktiskt inte så mycket.

***

Läs också
Copypanelen: Skillnaden mellan en copywriter och en art director
Copypanelen presenterar sig



3 svar till “Copypanelen: Går du hem vid fem?”

  1. Per T skriver:

    Det är intressant att allesammans har ungefär samma åsikt om detta. Det tyder väl på att det inte är något problem i branschen.

    Själv känner jag mest igen mig i Rolf Harjus resonemang, kanske för att det är lite mer detaljerat än övrigas.

    Jag tror personligen att övertid inte alls är skadligt per se. Detta är när vi jobbar och det råkar bli övertid: det omvända, att vi jobbar övertid för att hinna, kan vara det.

    Ett bra arbetsliv sett ur tids- eller stressynpunkt går i vågor. Där finns toppar och dalar. Båda är nödvändiga för att vi ska må bra.

    Topparna kommer väl oftast i samband med manusstopp, dalarna direkt efter. Kan du ta extra ledigt efter att ha jobbat extra mycket, ser jag det inte ens som övertid: istället handlar det om att fördela arbetstiden så att den gör mest nytta.

    Problemet uppstår när det bara finns toppar: när arbetsbelastningen är intensiv över perioder som år, kanske till och med halvår. När varje manusstopp följs av en ny slutspurt, när varje jobb skulle vara klart igår, när listan på nedprioriterat är så lång att den inte ens hinns med mellan de högprioriterade jobben. Och när du aldrig tar ut ledig tid för all den extra instoppade arbetstiden.

    Jag har själv suttit i en sådan situation och känt effekterna (har skrivit om det här: http://artofwork.wordpress.com/2008/04/)

    Jag tror att det är oerhört viktigt för alla som jobbar med kommunikation att hålla en stabil kontakt med samhället, ur alla perspektiv. Att uppleva samhället själv, inte studera det. Det är vad jag tror låg bakom Bernbachs ofta hävdade 9-5-dagar. För att göra ett bra jobb, behöver du vara delaktig i det samhälle du ska kommunicera med. Det gäller journalister, kreatörer, PR-folk likväl som filmmakare, skådespelare och så vidare. För att kunna kommunicera äkta, måste du ha äkta upplevelser.

    Så, övertid är helt ok, om det kombineras med undertid. Och att älska sitt jobb är underbart, om du samtidigt älskar något annat minst lika mycket.

  2. Det hade ju i och för sig förvånat mig om någon av de tillfrågade hade svarat att de arbetar för mycket och att de inte trivdes med situationen.

    En annan tanke: Mycket jobb är ett tecken på att det går bra. Men motsatsen, brist på arbete och övertalighet är nog, i varje fall historiskt sett, ett mer problematiskt fenomen.

  3. Mattias skriver:

    Per T: Tack för dina värdefulla tankar om övertid och undertid. "Och att älska sitt jobb är underbart, om du samtidigt älskar något annat minst lika mycket." – klockrent.

    Patrick Westerberg: Mycket jobb kan väl också vara tecken på för få anställda, för hård arbetsbelastning och för få nyckelpersoner?

Kommentera