Det här är Please copy me – en blogg om konsten att skriva reklam. Eller snarare, det var en blogg. Jag startade den i augusti 2006. Sex år senare valde jag att lägga ner den. Det hann bli över 1 300 inlägg, och vartenda ett finns kvar här. Eftersom vi nu har stöpt om den i en annan form kan det hända att bilder, filmer och texter ser något annorlunda ut. Hoppas att det är lugnt.

Kama Sutra-pappa säljer färdigrätter

Familjen Dafgård har i en evighet serverat panpizza, piroger och färdigrätter på svenska köksbord. Nu lanserar man tio nya rätter med kött, kyckling och fisk. Och serverar en reklamfilm som är genomtänkt, välproducerad och garnerad med en näve humor. Jag kan sätta min hatt på den kommer att gå hem i stugorna. På jobbet idag har vi tittat igen och igen och på nytt – och skrattat lika mycket varje gång. Det är ett gott betyg. Reklamare är ju inte kända för att vara lättflörtade. När någon utbrister ”Det är Lotto-Åke-varning på den här” och någon annan säger ”Den här lär vi se i Guldägget nästa år”, då vet man: det här är en vinnare.


Copyn
Pojken: Pappa?
Pappan: Ja.
Pojken: Vad är Kama Sutra?
(tystnad)
Pojken: Men pappa, vad fasiken är det här?
(tystnad)
Pojken: Är det din bok, pappa?
Pappan: Jadu, jag kan inte se det härifrån du.
Pojken: Varför är hon naken tanten?
Pappan: Du förstår att du hon blev sjuker. Hon fick feber, så bryr dig inte om det, du.
Pojken: Har hon fastnat?
Pappan: Maten är klar.
Voice-over: Nu finns tio nya rätter från Familjen Dafgård i Källby. Öh… hoppas det smakar.
Pojken: Pappa, i den där boken…
Pappan: Ma-ma.. man pratar inte med mat i mun.

Och här är uppföljaren

Arbetsgrupp
Reklambyrå: Forsman & Bodenfors
Creative director: Filip Nilsson
Copywriter: Björn Engström
Art director: Andreas Malm, Staffan Forsman

Korta reflektioner
Den här reklamfilmen har någonting som gör det omöjligt att slita sig. Den har spänning och dramatik. Den har pinsamhet och fumlighet och en klockren dialog. Den är rolig – och relevant. Klart att man vill att maten ska bli klar bums om sonen har hittat Kama Sutra-boken. Och med Dafgårds produkter går det undan. Kort sagt: hatten av. Det svänger om den här reklamfilmen.

Är det här en vinnare?



31 svar till “Kama Sutra-pappa säljer färdigrätter”

  1. jonas skriver:

    man log. men vettetusan om man skrattar högt. flera gånger.

  2. Mathias skriver:

    Jag måste säga att jag var lite skeptisk, men likväl skrattade jag. Fantastiskt.

  3. M skriver:

    Trist film. Temat är i det närmaste motsatsen till kreativt.

  4. St. skriver:

    Nä, men lägg av. Det är ju ett plagiat. Precis samma grej som hemglass körde för ett eller två år sen: när en liten kille frågar om hur barn blir till och DÅ kommer glassbilen. Lagom lägligt.

    Det enda roliga var pappans dialekt.

  5. Magnus F skriver:

    Uttjatat. Men det innebär inte att det riskerar att bli effektlöst. Det har gjorts fem American Pie-filmer på temat, och de är ändå bara en bråkdel av alla filmer som ägnat tid åt hur fnissigt pinsamt sex kan vara. Det är möjligt att Dafgårds har en målgrupp som älskar den typen av filmer, och då kommer kanske detta att fungera. För min del tycker jag att manuset är en katastrof. Det är helt enkelt inte roligt. Temat KAN vara roligt, men det kräver en begåvad text i botten – det har inte denna film.

  6. Nina skriver:

    Att dom pratar västgöstska är det som räddar hela filmen. Nån pinsammare dialekt finns inte. Tummen upp för det!

  7. Mattias skriver:

    Nina: Klart de pratar västgötska – Dafgård kommer ju från Källby utanför Lidköping. Eller snarare: pappan pratar västgötska. Vad pojken har för dialekt är svårare att avgöra. Men västgötska är det inte.

  8. Anton skriver:

    Slår ett litet slag för uppföljaren: http://uk.youtube.com/watch?v=7Z73eOzsjv0

  9. Mattias skriver:

    Anton: Tack. Nu har jag lagt in den i inlägget också.

  10. L80 skriver:

    Gillar det! Hatten av för castingen.

  11. Fredrik R skriver:

    Tycker tyvärr inte att det här är särskilt kul. Tanken att rädda en pinsam situation med snabblagad färdigmat är smart, men sedan händer inte så mycket mer. Repliker som "Hon fick feber" och "Har hon fastnat?" höjer inte filmen överhuvudtaget.

  12. Nina skriver:

    Mattias: Förlåt. Slarvigt skrivit av mig. Vad jag menar är att det är det ända som är bra med filmen. Att Dafgårds har sitt säte i Källby utanför Lidköping vet jag mycket väl eftersom jag är från dom trakterna.

    Jag trodde faktist att det var för Hemglass första gången jag såg den. Innan micron kom med i bilden alltså.

    Hur som helst, ha det gött!

  13. lord Fredruk skriver:

    Ungefär så långt ifrån bra man kan komma. Helt otroligt att en arbetsgrupp av den kalibern kan prestera så klent idémässigt.

    Vad är det egentligen som händer hos FB? Först Specsaversfilmen och nu det här.

  14. Fredrik H skriver:

    Jag är rätt likgiltig inför filmen. Lite småkul, lite smått pinsam, knappast något som får mig att vilja köpa Dafgårds i fortsättningen heller.

    Tycker också att det är långt ifrån Lotto-Åke. Han symboliserade en dröm: Att ha så mycket pengar att man kan be sin odräglige chef att dra åt helvete.

    Filmen för Dafgårds symboliserar det omvända, en mardröm. Vem vill att sonen ska hitta fel bok i bokhyllan?

  15. Mattias skriver:

    Spännande att läsa era (övervägande negativa) reaktioner. Vissa kan jag köpa, andra inte. Jag håller inte med om att det här är "långt ifrån bra", "idémässigt klent" och "motsatsen till kreativt".

    Fredrik H: Tanken var nog inte att sätta likhetstecken mellan den här och Lotto-Åke i budskapet, utan mer i "klassiker-potential". Och alla reklamfilmer skildrar väl inte en dröm? Det som gör den här reklamfilmen kul och spännande är ju just den pinsamma "mardrömmen". Så tycker jag.

  16. Magnus F skriver:

    Med uppföljaren får den första filmen ett litet uppsving. Jag får erkänna att jag inte alls förstod kopplingen mellan att göra snabb mat och få tyst på sonen. Om det beror på att jag är dum eller på att kopplingen kanske är aningen svår vet jag inte. Hur som helst gillar jag tvåan betydligt bättre.

    En sak ni andra kanske kan svara på är om det är en tanke eller en slump att killen kliar sig på benet vid matbordet. Jag tycker det är en lite märklig rörelse, och tankarna fördes i en riktning som jag har svårt att tänka mig att Dafgårds vill.

  17. Fredrik H skriver:

    Mattias: Aha, då är jag med. Jag läste lite för fort där ser jag.

  18. Ivar skriver:

    Frireligiöst, tillrättalagt, för att inte tala om idén? Snark, någon? Jag menar pinsam stämning där sonen upptäcker pinsam sexprodukt/alt. frågar om sex? Gjort fler gånger än medelsvensson varit på toaletten under en livstid.

  19. Annika skriver:

    Jag tycker den här reklamen är skitbra och jag har skrattat som fan åt den flera ggr.

  20. einar skriver:

    Hm, nej detta imponerar inte alls på mig. Var är edgen? Det här är tamt, till och med jämfört med nivån i min hemstad Jönköping. Som jag gudskelov har lämnat. Nu känns det som om Forsman har en del att bevisa. Först torsk på Guldägget. Sen Specsavers. Nu Dafgårds. Trenden är solklart neråt. Pojken talar för övrigt någon sorts småländska, enligt min uppfattning.

  21. Patrik A skriver:

    jag föll för den direkt när den släpptes. Ungen är så underbar. Den har den där humorn som saknas lite i andra reklamfilmer, många försöker men misslyckas totalt. Svårt att sätta pricken över i:et exakt vad det är, dock är filmen helt underbar.

  22. Arne skriver:

    Fan vilken Reklamsuccé! Jag håller med dom som skrivit om Lotto-Åke Varning om denna reklamfilm för fy fan vad bra och rolig denna reklam är!

    Dom agerar bra! Har för jävligt roliga och sköna dialekter! Här har Dafgård en vinnarreklam helt klart!

    jag ger denna reklam 5 av 5 möjliga! Går inte detta hem hos svenskarna då har dom ingen humor alls!

  23. Mattias skriver:

    Arne: Din kommentar doftar ironi. Rätt uppfattat?

  24. Arne skriver:

    Nej ingen ironi här inte jag står för vad jag har skrivit!Jag tycker om den här reklamen som fan och alla på mitt jobb tycker också att den är super!

    Så jag är inte ironisk på något sätt!

  25. Peter skriver:

    Arne, är du hög på livet??!??!?!!?!? Ang. filmen: snöpligt tafatt dialog, det hade varit roligare om han verkligen stod och lagade mat, men slängde in en Dafgårds i panik för att det gick för att få tyst på ungen. Nu diskar han ju, det gör man ju efter maten. Dialekten är det enda som gör det uthärdligt och, antar jag, det som gör att folk kommer gilla den.

  26. Arne skriver:

    Hallå Peter! Självklart är jag hög på livet! Vem är inte det?

    Men skönt att alla kan göra sin röst hörd här och att alla kan ha olika åsikter och uppfattningar! Men jag står fortfarande för Betyg 5 av 5!

    Sen får andra ha en annan åsikt!

  27. Marina skriver:

    varför måste allting alltid ha en koppling? alla säger det är plagiat hit och dit…men alla smink och schampooreklamer då?? Ne jag tycker den här reklamfilmen är skitrolig! Smart att göra en reklamfilm som sätter sig på minnet.

  28. Anonym skriver:

    Marina, alla smink och schampoo reklamer; det är väl ingen som har sagt att dom är bra? Att göra en reklamfilm som sätter sig på minnet är väl själva tanken med reklam…men lite väl ofta sker det på bekostnad av produkten, som i det här fallet.

  29. Per T skriver:

    Hmmm … nu sitter min fru och garvar åt den här filmen igen, går på sexan. Ska se om hon minns avsändaren om några minuter …

    tick tack tick tack …

    Jo, det gjorde hon. Mikrofokusgruppen ger tummen upp, alltså 😉

  30. Erik skriver:

    Helt obegripligt varför de väljer att ta bort den från tuben. Är det Dafgård som har med det att göra borde de se över sin marknadsavdelning.

  31. Mattias skriver:

    Erik: Vad menar du? Filmerna funkar ju utmärkt att titta på. Eller?

Kommentera