Det här är Please copy me – en blogg om konsten att skriva reklam. Eller snarare, det var en blogg. Jag startade den i augusti 2006. Sex år senare valde jag att lägga ner den. Det hann bli över 1 300 inlägg, och vartenda ett finns kvar här. Eftersom vi nu har stöpt om den i en annan form kan det hända att bilder, filmer och texter ser något annorlunda ut. Hoppas att det är lugnt.

Världskulturmuseet efterlyser din uppmärksamhet – lyckas de?

På torsdag är det säsongspremiär för höstens två nya utställningar på Världskulturmuseet i Göteborg. Museet vill vara en plats för diskussion och reflektion där många röster kommer till tals. I höstkampanjen – som går på abribuser, i dagspressannonser och på efterlysningslappar här och var – pratar Ernesto och Yana med folk på gatan.

Den ena utställningen heter En stulen värld, och visar de världsberömda paracastextilierna. Ringer det ingen klocka? Låt mig kort berätta. Paracas var en framstående civilisation i Peru för över 2000 år sedan. De skapade vackra textilier och lindade om sina döda. Det var ett fantastiskt hantverk; en sådan kunde ta ett helt liv att få klart. Motiven på textilierna formar en spännande bildvärld. Och historien skulle kunnat sluta där. Men icke. Under början av 1900-talet plundrades gravarna och stöldgodset spreds över världen. De vackraste textilierna skänktes till Göteborgs Stad, som sedan dess har tagit hand om dem – och valt att behålla dem. Rätt eller fel? Kulturstöld eller kulturbevarande? Omtanke eller girighet?

Den andra utställningen heter Pushing the Limits, och handlar om unga kvinnor som lever i krigsdrabbade länder. De bär alla en gripande berättelse, men har ett gemensamt: de vägrar vara offer under mansförtryck och militärt våld. Istället står de upp för sin sak och sina rättigheter. Alltid.

Copyn

Rubrik: Har nån sett min kultur?
Jag heter Ernesto och bor i Peru. Min kultur har hamnat i andras händer. För 2000 år sen fanns Paracaskulturen här. Då lindade man vackra textiler om sina döda. I början av 1990-talet plundrades gravarna och textilierna hamnade på museum i Göteborg. I Peru fortsätter plundringen.

En stulen värld
Om de världsberömda paracastextilerna
Säsongspremiär 18/9

Rubrik: Har nån sett min frihet?
Jag heter Yana och är fredsaktivist. Jag strider för rättigheter som är självklara för dig. Som att alla ska få bestämma över sig själva och kunna påverka samhället. Konflikten mellan Israel och Palestina påverkar allt i mitt liv. Därför kämpar jag för fred och kvinnors rättigheter. Och om vi är många kan vi förändra allt!! Vad kan du göra?

Pushing the Limits
Om förtryck och frihetskamp.
Säsongspremiär 18/9

Vi som gjorde det
Reklambyrå: Valentin & Byhr
Art director: Pernilla Åberg
Copywriter: Mattias Åkerberg
Operativ projektledare: Renée Lundbäck
Strategisk projektledare: Ulrica Ramstedt

Har vi lyckats fånga din uppmärksamhet?

***

Läs. lyssna och se mer
SVT Västnytt: Unikt stöldgods från Peru visas
SR P1 Kulturnytt: En stulen värld på Världskulturmuséet
Göteborgs-Posten: Från magasin till museum
TV4 Göteborg: En hel kultur stals – nu visas den upp på Världskulturmuseet
SMP: Det förskingrade världsarvet



33 svar till “Världskulturmuseet efterlyser din uppmärksamhet – lyckas de?”

  1. Emil skriver:

    jag har lite svårt för att både Ernesto och Yana egentligen heter Mattias Åkerberg. men trevligt med lapparna.

  2. Komma skriver:

    Detta är en copyblogg, men det som slår mig direkt är formen. Man kan lugnt säga att Pernilla lyckades bättre än Mari i förra jobbet.

  3. Lars skriver:

    Tjena Mattias! Har ni gjort kampanjen om att ställa bilen hemma och ta sig på annat sätt till jobbet? På min blogg gör jag en liten "hiss" för den, vad säger du – hiss elleer diss? Vore kul att höra vad du på byrån (?) alt branschen tycker!

    Lars

  4. hannaria skriver:

    Även om man bara bläddrar hastigt i tidningen, stannar man upp och läser detta. Orden tillsammans med formen fångar mig.

  5. Fredric skriver:

    En "umpf" i magen. Jag blir intresserad och vill läsa. Den gör jobbet mycket bra.

  6. M skriver:

    Är det citerade berättelser? Alltså, finns personerna på riktigt?

  7. evelina skriver:

    för min del gör texten mig nyfiken på utställningen och jag tycker att det är en intressant lösning med "riva av"-lappar.

  8. M skriver:

    Jag tycker riva-av-lösningar är något av det äldsta som finns, därför inte alls intressanta. Däremot tycker jag att utställningen lyfts upp på ett trevligt och sympatiskt sätt.

  9. evelina skriver:

    bara för att något är gammal behöver det inte betyda att det är tråkigt. jag tycker att det skulle vara jättekul att se nån veckla upp en jättestor avriven lapp i kassan världskulturmuseet. charmigt.

  10. Ida skriver:

    Det här var görbra. Riva-av-lösningar ÄR det äldsta som finns (typ). Just därför tycker jag det är lyckat att lyfta fram detta i en affisch. Helskönt!

  11. M skriver:

    Ja, alltså missförstå mig rätt, det är alltså det äldsta som finns i det stora formatet. MEN som sagt, jag tycker kampanjen är helt ok med lite strössel på toppen.

  12. Mattias skriver:

    Emil: Känns det, tror du eller vet du?

    Komma: jag ska hälsa Pernilla detta. Hon lär bli glad över berömmet.

    Lars: Nej, Frank & Earnest har gjort kampanjen. Jag har inte direkt funderat över den kampanjen, men om du tvingar mig så svarar jag att den är helt okej.

    M: Ernesto är en påhittad historia (för att kunna berättelse storyn om textilierna), men Yana finns och lever i Israel.

    (Och tack för strösslet)

  13. Johan skriver:

    Fin design, men billig och populistisk copy. "Ernesto" anklagar ingen, medan udden är tydligt riktad mot Israel i "Yanas" text. Inte ett ord om huruvida "Yana" också fördömer terrorism, och om hur terror kräver terrorbekämpning och försvar.

    Spark under bältet och skaskigt.

  14. Jimmy skriver:

    "Har nån sett min kultur?" är en jättebra rubrik, Mattias. Kudos!

  15. Mattias skriver:

    Johan: Du förstår säkert att det inneburit en balansgång att skriva texterna. Och egentligen är inte tanken här att anklaga, utan om att visa en annan verklighet. Personligen tycker jag att mycket står att läsa "mellan raderna". Som till exempel när Ernesto talar om att hans kultur "har hamnat i andras händer". Att framställa Ernesto som rosenrasande skulle ha känts fel.

    På vilket sätt tycker du att texten om Yana skulle ha lyft om hon öppet fördömde terrorismen? Än en gång handlar det mer om att hon kämpar för någonting (fred, frihet och rättigheter) än emot.

    Spark under bältet? – på vem?

    Som ofta har Sören Blanking sagt det bäst: "Att skriva är lika livsfarligt som att balansera på en knivsegg".

  16. Niklas A skriver:

    Håller med föregående talare: "Har nån sett min kultur" är en rubrik som tvingar en att läsa vidare. Däremot är jag inte lika övertygad av brödet. Men då är man iofs redan infångad.

    Gör kampanjen jobbet, som Mattias själv brukar fråga. Tveksamt. Mest för att avsändaren är sekundär och inte självklar. Annars snyggt och välgjort.

  17. Fredric skriver:

    Att skriva är att balansera på en knivsegg. Att driva den här bloggen är att dansa riverdance på ett minfält. Tydligen. :)

    Jag behandlar ämnet på ett raljerande och varmt sätt i min text ”Osynligt bläck” på min blogg. Jag lägger även stor vikt vid att strössla den med svordomar för att uppnå rätt humoreffekt.

  18. Kontaktmannen skriver:

    Yana fördömer inte Israel heller.

    Så, Johan. Vad lipar du för?

  19. Johan skriver:

    Mattias, du har rätt i att det är en svår balansgång, och att "Yanas" text inte explicit anklagar någon, även om jag tror att betraktare undermedvetet gör samma koppling som jag.

    Låt mig därför korrigera min kritik: utformningen av "Yanas" text är OK, men det känns lite slött att välja Israel-palestinierna-konflikten (särskilt som att denna konflikt inte berör "kvinnors rättigheter", som planschen nämner). Om det nu är frihet och kvinnors rättigheter som är målet så hade det sannolikt varit mer träffande att använda en iranska, en afghanska, en saudiska eller ett filippinskt hembiträde i Qatar.

  20. Johan skriver:

    …alternativt välja något som berör långt fler människor boende i Sverige: exempelvis en hedersvåldshotad kurdisk tjej, som kämpar för frihet (ett Kurdistan) samt ett slut på hederstänkandet.

  21. Mattias skriver:

    Johan: Jag hoppas att du skämtar när du skriver att Israel-Palestina-konflikten inte berör kvinnors rättigheter.

    Fråga Yana. Eller läs på på http://www.iktk.se/article/346

  22. Eric Lindesvärd skriver:

    Bra jobbat, Mattias och teamet. Det ser spännande ut. Och en fräsch idé. Myten om de stulna eller försvunna textilierna och friheterna kan man ju jobba vidare med dessutom. Typ små filmer som handlar om "vart tog de vägen?" och "vem såg dem senast". Som intervjuer som i CBS 60 min eller nåt.

  23. Anjo skriver:

    Lustigt hur annorlunda man kan tolka saker. Jag tyckte faktiskt att det var skönt att texten var så neutral när det gäller konflikten Israel-Palestina. Exakt hur är dess udd så kraftigt mot Israel?

  24. Johan skriver:

    Mattias, jag delar inte din uppfattning att Israel-palestinakonflikten skulle vara den första man tänker på för att illustrera bristen på kvinnors rättigheter i Mellanöstern (- och dessutom med Israel som skurk?!). Då ligger väl hedersvåld i Sverige eller könsapartheid i Iran och arabvärlden några steg närmare, eller?

    Nedanstående utdrag ur din länk kändes väl inte heller helt genuin. Där tecknas bilden av att vem som helst kan få sitt hus demolerat mitt i natten på tjiv, så det är bäst att behålla kläderna på:

    "Många kvinnor har inte sovit en hel natt på flera år. De ligger vakna och påklädda, lyssnande till ljud som kan betyda att en israelisk schaktmaskin är i närheten, i färd med att förstöra bostäder…"

    Jorå så att eh…

  25. Johan skriver:

    Men som sagt, jag tycker Mattias text är neutral och välutformad. Helt OK jobb. Men hade det varit mitt så hade jag kanske valt en annan och (i mitt tycke) mer träffande berättelse.

  26. Hasse Carlsson skriver:

    Kontaktmannen: bulls eye!

    Mattias: ser bra ut, gillar idén.

    Nu är det bara att invänta resultatet.

  27. Viktor Byhr skriver:

    Det hade varit toppen av grädden på moset om VKM efter avslutad utställning ger tillbaka tygerna. Det kanske utgår en hittelön i form av majs eller ovärderlig feel good till varumärket.

  28. Viktor Byhr skriver:

    PS. Sjukt snygga ads men det visste ni förhoppningsvis redan…

  29. Pernilla skriver:

    Tack Victor och ni andra för berömmet, nu hoppas vi kampanjen gör vad den är tänkt. Och att ni gärna går och upplever utställningarna med tanke på ert engagemang i frågan!

  30. Ulrik skriver:

    Gillar namnet på utställningen. En stulen värld. Gör mig intresserad.

  31. Thomas skriver:

    Jag hade inte tagit en lapp. Men det är heller kanske inte meningen. Diggar idén.

  32. Mattias skriver:

    Thomas: Klart att det är meningen att man ska ta en lapp. Kul att du gillar idén.

  33. Thomas skriver:

    Jo, det förstås. Jag vill bara inte förstöra reklamen. Andra ska ju ges chansen att se. Men som sagt, en bra idé.

Kommentera