Det här är Please copy me – en blogg om konsten att skriva reklam. Eller snarare, det var en blogg. Jag startade den i augusti 2006. Sex år senare valde jag att lägga ner den. Det hann bli över 1 300 inlägg, och vartenda ett finns kvar här. Eftersom vi nu har stöpt om den i en annan form kan det hända att bilder, filmer och texter ser något annorlunda ut. Hoppas att det är lugnt.

Och vad säger Gud om saken?

I dag fick jag ett korrektur från en kund. Det är alltid intressant. Ibland är de sakliga och balanserade, ibland motsatsen. Det här var motsatsen. Och där, bland högt och lågt, fanns den. Den klassiska kundkommentaren. ”Inte börja meningen med ’och’”. Jag biter mig hårt i underläppen och trycker ihop händerna. När blodet börjar sippra och knogarna är vitaste vita släpper jag taget och ringer till några jag känner:

– Jahej, det är Gud.
– Hej Gud. Hör du vem det är?
– Klart jag gör. Vad vill du, Mattias?
– Visst får man börja en mening med "och"?
– Vad är det för en dum fråga?
– Jag fick den av en kund i dag.
– På så vis. Kan tänka mig vad det är för en typ. En sådan som var klarvaken på svensklektionerna, men sov på religionen. Mejla över skapelseberättelsen till henne, vettja.
– Du menar – och nu läser jag innantill – "I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Och jorden var öde och tom, och mörker var över djupet, och Guds Ande svävade över vattnet. Och Gud sade: "Varde ljus"; och det vart ljus. Och Gud såg att ljuset var gott; och Gud skilde ljuset från mörkret. Och Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Och det vart afton, och det vart morgon, den första dagen".
– Just precis. Fick du det också till fem meningar som börjar med "Och"?

***

Jag ringer vidare. Och (hah) får klart för mig att August Strindberg, Selma Lagerlöf och Språkrådet håller med Gud. Min gamla lärarinna från folkskolan står tyvärr inte i telefonboken. Och (gah!) hon – och en och annan kund – är nog också de enda som skulle uppröras över vad jag just gjorde. För egentligen är frågan om "Och" får inleda mening ingen fråga alls. Och (skärp dig!) kräver därför inget svar. Ibland är det inte svårare än så.

Eller vad säger du?

Läs också
På svenska: Elva självmotsägande språkregler: regel 11



35 svar till “Och vad säger Gud om saken?”

  1. M.Jakobsson skriver:

    Kul. Och typiskt. En generationsfråga.

    En annan grej som är spex är när vissa har fått en "smart" föreläsning om att negation i rubrik är helt fel och kommer att få folk att läsa hela budskapet som något negativt. Dvs då, plötsligt och bara då, läser man bara ett enda ord och inte tre, fyra. Givetvis slutar man läsa efter negationen och stänger av. Jaha. Det varumärket tyckte INTE, det ska jag inte ha.

  2. Mattias skriver:

    "Då, plötsligt och bara då, läser man bara ett enda ord och inte tre, fyra" – Haha, klockrent.

    "Det varumärket tyckte INTE, det ska jag inte ha." – Haha, klockrenare.

  3. Hanna Björk skriver:

    Herregud (passande uttryck i sammanhanget), det finns så många "regler". OCH vem bryr sig om dessa? Nej, inled meningar med och, använd negationer i rubriker, blanda VerSAleR och gEmeneR om det känns bra. Experimentera lite. Ingen kommer att hata copywritern för det (mer än MER kanske). En sak kan vi väl dock vara överens om; särskrivningar funkar inte ens i bibeln PUNKT

  4. Anjo skriver:

    Det där med negationer är verkligen en käpphäst för många.

    I övrigt så gillar jag att börja meningar med och. I övrigt vill jag inte jämföra mig med Gud på något sätt.

    Särskrivningar hade för övrigt bara dykt upp om Linda Rosing hade tolkat bibeln.

  5. Anonym skriver:

    En sak som absolut borde förbjudas – att inleda två meningar i rad med 'i övrigt'.

  6. Kontaktmannen skriver:

    Dumheter. Moroner ska inte uttala sig i copyfrågor. De ska vackert godkänna korrekturen och betala.

    Annars kan de skriva sin text själv och sedan förklara sig för aktieägarna när företaget går omkull.

  7. Daniel skriver:

    Gud så jag älskar detta!

  8. åke skriver:

    Nästa gång en kundpiiiiip – som minsann var en hejare på uppsatser i sin äppelkäcka ungdom – ska göra livet surt för mig, så ska jag också lyfta upp skapelseberättelsen som ett krucifix mot den foträta ondskan.

    Mattias; jag älskar dig och din blogg!

  9. Niklas skriver:

    Någon som känt att kunder ofta anser att en text "bara är att skriva" medan layouten är det viktiga i sammanhanget. Jag kokar varje gång detta fenomen uppenbarar sig.

  10. Nina skriver:

    Gud bevare mig tillsammans med Botox.

    Med detta vill jag ha sagt att Gud kan vara bra att ha i tolkningsfrågor. Och kunden har (nästan) alltid fel.

    Skål!

  11. Linda skriver:

    Inom kort kommer jag att starta en korrekturskola. Dit ska jag skicka alla de korrekturläsare som uttrycker sitt missnöje med minsta överlägsenhet eller dryghet. Eller som bara tycker att texten inte är viktig.

    Väl på korrekturskolan ska jag, tillsammans med landets alla korrekturbittra copywriters, lära ut den ädla konsten att lämna korrektur konstruktivt och konkret med syfte att göra texten bättre. Givetvis kommer kurslitteraturens alla meningar att börja med Och.

  12. Anjo skriver:

    Jag tror jag slutade förundras och ta åt mig när jag fick det här:

    "Hej, skriv STOR PRIMIÄR i rubriken istället"

    Eller så var det den här gången:

    "Jo, jag vet att det är grammatiskt fel, men det är så man skriver i vår bransch"

    Tur att jag är ofelbar :)

  13. Janne skriver:

    Håller inte med Måns om att det är en generationsfråga. Jag har haft kunder i tjugoårsåldern som hakat upp sig på att jag använt "och-inledningar", men det är inte med argumentet att det är fel utan att de "inte gillar det". Vad svarar man på sånt?

    Niklas: En annan klassisk kommentar är att det ändå bara är åtta procent som läser reklamtexter. Snacka om att koka…

  14. Tess skriver:

    Kunders korrektur i all ära, men det är ytterst sällan jag i alla fall skriver saker ogenomtänkta. Och framför allt sällan som jag medvetet vill provocera dem, även om det tolkas så.

    Håller med Janne om att kommentaren angående "och" lika ofta kommer från yngre, och även i övrigt föga intresserade av språket.

  15. Desiré skriver:

    Genom text kommunicerar man. Så länge läsaren förstår, känner sig tilltalad och påverkad på ett eller annat sätt har man lyckats, right? Grammatik är oftast bara skit. Och det är min åsikt.

  16. M.Jakobsson skriver:

    Janne:

    Måns? Nej, jag heter Magnus. Jag tror iofs en övervägande del av personer som hävdar att man inte kan inleda mening med Och tillhör en något mer inrökt generation. Men visst, det finns givetvis undantag.

  17. Mattias skriver:

    Ojoj, sicket gensvar. Åke, tack för din kärlek. Tack alla för den kärlek (till språket) som ni visar genom att kommentera.

    Just den här kommentaren kom faktiskt från en som är mellan 25 och 30 år, och jag tror att nej-till-och-sägarna finns över hela åldersspannet.

    PRIMIÄR! – haha

  18. Magnus eller Måns, det är ju samma namn. Liksom Simon och Samuel. Och Johan och Hannes.

    Det är nog en generationsfråga ändå. Men då handlar det om LÄRARgenerationen. Man kan ju vara sextio, fyrtio eller tjugo och ändå ha haft exakt samma lärare. Och han eller hon har givetvis lärt ut exakt samma saker i alla år, för sådana är lärare. Min dotter hade nyligen en ganska anmärkningsvärd upplevelse. Inte bara en, utan två, gånger fick hon en stencil av sin engelsklärare. Den handlade om plural. Orden stod i singular, och så skulle hon fylla i pluralformen. Nu skojar jag inte: Ett av orden var negro.

    Jag satte henne omgående i en annan skola, förstås. En gång i tiden hade jag förresten samma engelsklärare.

  19. Magnus Jakobsson skriver:

    Einar:

    Hahaha…magiskt.

    Det påminner mig om när jag fick ett geografiprov i sjätte klass. En av frågorna var: Vad gör man i Jönköping? Jag svarade: Bröd. Det var givetvis "fel". Ett prov som min mor, doktor i pedagogik, än idag använder som avskräckande exempel.

  20. Fredrik R skriver:

    En annan stel svensklärarregel är att man inte får sätta komma framför "och". Självklart får man det. Till exempel när ordet följs av en fullständig sats, eller egentligen när som helst när man känner att det behövs en liten paus.

  21. Anjo skriver:

    Okej, det är off-topic, men jag hade under gymnasietiden en lärare i historia som hävdade att USA gick med i 1VK när tyskarna sänkte Titanic!

  22. Anjo skriver:

    Jag minns också att jag hade ett geografiprov på Frankrike en gång. Där fanns en fråga som löd: Nämn två stora städer. Jag skrev New York och Peking. Fröken gav mig rätt :)

  23. Och antagligen ska vi inte ens börja andas om större än jag/mig! Då kommer det här att växa oss över huvet.

  24. Fredrik R skriver:

    Anjo: Helt rätt av din fröken! Ställer man en så otydlig fråga får man skylla sig själv.

    Jag hade ett biologiprov i gymnasiet, där en av frågorna löd: "Nämn två ämnen som normalt inte ingår i primärurinen." Jag svarade, helt korrekt, "kvicksilver och plutonium". Men inte fick jag rätt för det …

  25. Kontaktmannen skriver:

    Apropå prov skrev en klasskompis till mig, en mycket känd bloggare, "Leipzig 137" som ett av svaren på frågan när man uppmanades att räkna upp tre tyska koncentrationsläger från WW2. Nämnde jag att han fick rätt?

    För övrigt är Leipzig ett äckligt hål som inte blev bättre av att muren föll.

  26. Hasse Carlsson skriver:

    "En del biter ihop så att amalgamet trycks ner i hjärtat.

    Och det är ju inte heller så bra", sa någon.

    Ilskan är överlevnadens bästa vän.

    Väl mängd och riktning bara … 😉

  27. Karin skriver:

    Och herregud vilket bra inlägg. Och vad säger vi om kvarlevan Du med versalt D som många envisas med. Lite jobbigt i en lång text med 25 Du.

    Och tack hej.

  28. Karin skriver:

    Förresten brukar mitt svar på Och-frågan vara.

    "Den som fortsätter utbilda sig inom svenska efter grundskola och gymnasium får lära sig att det är fullt tillåtet och även användbart att skriva Och i början av en mening".

  29. Kontaktmannen skriver:

    Om kvarlevan satansversalen, som ofta smyger sig in när okunniga ska försöka spela artiga, brukar jag säga att det är helt ok för den som är över 200 år.

  30. claes tapper skriver:

    Självklart kan man börja en mening med och. Men. Ibland kan man i copy se en överanvändning av detta. Risken finns att det både blir en smula tjatigt och känns som ett manér. Reklamcopymanér.

  31. Jimmy skriver:

    Det finns inget bättre brygga-ord som "och". "När" är väldigt bra med.

  32. Jimmy skriver:

    *Än "och".

  33. Snubben snett bakom skriver:

    Och vem säger att Gud hade rätt?

  34. Jan skriver:

    Intressant – om OCH i början av mening är generationsfråga. H C Andersen använde flitigt OCH i början av meningar i FLICKAN MED SVAVELSTICKORNA, bl a. Snarare går skiljelinjen mellan dem som ser språk som "ren" form och inte som kommunikationsmedel. Är själv gammal svensklärare, som omvändes när jag blev radiojournalist och med emfas använde både OCH och MEN i början av meningar, för att riktigt understryka samband.

  35. Christian skriver:

    Vad bra! Nu vet jag att det är ok att jag lägger dit mitt "och" i början av meningen. Att jag sen blir tvungen att ändra på det och samtidigt utstå gnäll ifrån kunden får jag väl överleva. =)

    För när är det rätt att hävda sin rätt som den mer kunniga inom skrivandets ädla konst och när bör man bocka och buga inför kunden, som knappast vill gå och reta sig på det han betalat för!?!

Kommentera