Det här är Please copy me – en blogg om konsten att skriva reklam. Eller snarare, det var en blogg. Jag startade den i augusti 2006. Sex år senare valde jag att lägga ner den. Det hann bli över 1 300 inlägg, och vartenda ett finns kvar här. Eftersom vi nu har stöpt om den i en annan form kan det hända att bilder, filmer och texter ser något annorlunda ut. Hoppas att det är lugnt.

Fjäskforskning underminerar förtroendet för reklambranschen

En förkortad version av den här texten är i dag torsdag publicerad på Andras åsikter i Resumé (papperstidningen). Här är den mer utförliga varianten:


Goss kampanj för Langley Travel.

Sedan 2006 har tre forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet undersökt vad reklamen kan göra för att förbättra samhället. Nu presenterar de sina slutsatser i rapporten ”Reklamen är livsviktig”. För att nå dessa slutsatser har de samtalat med representanter för Göteborgs största reklambyråer och låtit dem presentera åtta ”samhällsförbättrande” kampanjer. I rapporten har de sedan närstuderat tre av dessa.

Så långt är allt frid och fröjd. Som reklambransch bör vi uppmuntra varje försök att vetenskapligt granska resultatet av vårt arbete. Rätt genomförd kan den vetenskapliga forskningen landa i slutsatser som öppnar våra ögon och gör att vi kan göra ett ännu bättre jobb för våra kunder och kunders kunder.


Shouts kampanj för Stockholms stadsmission.

Med beundrande ögon
Problemet är att rapporten har flera allvarliga brister. Den mest allvarliga är den okritiska inställningen. Redan på förhand verkar forskarna ha bestämt sig för att ”reklamen är livsviktig” och kan förbättra samhället. Sida efter sida stryker de reklambranschen medhårs och betraktar den med närmast beundrande ögon. Kan det bero på att Sven-Olof Bodenfors, grundare av Forsman & Bodenfors, och AnnKi Bryhn Jansson, före detta planner på Forsman & Bodenfors, haft betydande roller i projektet? På den webbplats där rapporten presenteras gör man klart att AnnKi ”ville bidra till projektet bland annat av egoistiska och personliga skäl” [källa]. Den okritiska inställningen i kombination med reklambranschens alltför uppenbara egenintresse sänker rapportens trovärdighet. Tyvärr. Dessutom har rapporten:

• En otydlig frågeställning
I rapportens inledning gör forskarna klart att projektet gått ut på ”ta reda på vad reklamen kan göra för att förbättra samhället”. Är det tydligt? Nej. Jag saknar en förklaring som avgränsar begreppet. För vad menas med att förbättra? Hur är det tänkt att mätas? Och ur vilket perspektiv snackar vi – i fråga om genus, etnicitet eller i största allmänhet ”förbättrande”? En tydlig och väl avgränsad frågeställning är grunden för en vetenskaplig rapport. Den saknas här.

• Inget svar på frågeställningen
Eftersom frågeställningen är otydligt definierad verkar forskarna ha svårt att ge ett entydigt och trovärdigt svar på forskningsfrågan. Istället blir slutsatserna svävande: ”… Den Kreativa revolutionen är fortfarande vid liv. Med nya medier och klassisk formuleringsglädje försöker dagens reklamare göra sig hörda. Samtidigt som reklamen är ifrågasatt erbjuder den också i sina ljusa stunder träffande och komprimerade framställningar av viktiga samhällsfrågor. När politikern har sitt tunga språk och konstnären odlar sofistikerade och inåtvända uttryck kan reklamen i inspirerade ögonblick sätta fingret tydligare mitt i ögat på betraktaren.” Så reklam är bra – i sina ljusa stunder? Och vad menas med att sätta fingret i ögat på betraktaren? Här blir tolkningsmöjligheterna på tok för många.

• Ett subjektivt och okritiskt urval
Från de åtta ”samhällsförbättrande” kampanjer som reklambyråerna presenterade har forskarna valt ut tre kampanjer som de sedan har studerat närmare. I första steget valde byråerna, utan forskarnas kontroll, ut kampanjer till undersökningen. I ett andra steg har forskarna, av skäl de inte redovisar, valt ut tre kampanjer (Langley Travel, Goss; Stockholms stadsmission, Shout; och Tele2, Forsman & Bodenfors). Forskarna har med andra ord saknat kontroll över urvalet och har därifrån senare plockat tre kampanjer som man anser vara ”representativa”. På vilka grunder, mot vilken frågeställning och efter vilken definition?

• Flera ogrundade påståenden
Här och var i rapporten finns påståenden och tyckanden som saknar källhänvisning. Bland annat höjer forskarna reklambyrån Goss och deras Langley Travel-kampanj till skyarna med orden: ”Goss kommer nära drömmen om den perfekta reklamen, att kunna dra till sig uppmärksamhet genom att erbjuda något nytt och upphetsande”. Missförstå mig rätt: det är inte kampanjerna i rapporten som jag reagerar emot. Det är sättet på vilket forskarna säger sig bedriva forskning när det egentligen handlar om tyckande.

Och i den avslutande diskussionen om män och kvinnor i reklamen blir det ordentligt förvirrat. Forskarna hävdar att modereklam sällan belönas i branschens tävlingar, och ser modebloggarna som en revolt mot detta. De skriver: ”Men bara två år senare ser vi en ny utveckling i modebloggarna där unga flickor tillverkar texter och reklam efter de behov som inte tillfredsställts i traditionella media.” Utan att ge mig in i diskussionen om modebloggarna och deras roll som reklamskapare: detta är ett bergsäkert påstående utan angiven källa. Det är inte okej i en rapport som utger sig för att vara vetenskaplig.


Forsman & Bodenfors kampanj för Tele2 – Small Bill.

Efterlyser större intresse
Mot bakgrund av dessa uppenbara brister är det förvånade att ingen, varken inom reklambranschen eller bevakande medier, har skrivit ett enda kritiskt ord om rapporten. Resumé – vakna! Dagens Media – vakna! Reklamförbundet – har ni läst? För samtidigt som vi självfallet bör uppmuntra forskning om reklam, bör vi visa ett större intresse för att den görs på riktiga grunder och med ett genomtänkt urval. Forskarna behöver i det här fallet göra sin hemläxa. Och vi som reklambransch behöver förenkla för forskarvärlden att förstå vad vi gör, hur vi tänker och vad vi vill. För ett är säkert: många som jobbar med reklam vill vara med och påverka samhället i en positiv riktning. Och gör det redan i dag. Det får gärna bevisas med vetenskap. Men det måste ske på ett trovärdigt sätt.

Mattias Åkerberg

Mattias Åkerberg
copywriter, Valentin&Byhr
bloggare, Please copy me

Rapporten finns att läsa på reklamenarlivsviktig.adasweden.se

Mitt tips: Läs rapporten (den är 25 sidor kort).
Sedan: Vad tycker du? Kommentera gärna.

***

Läs också
Kontaktmannen: Reklamforskning faller platt?
ADA: Debatt om Reklam är livsviktig, där man skriver "Vi h
ar fått mycket respons på rapporten, här är ett par kritiska röster: Please copy me & Kontaktmannen, och är en lite snällare: blogg.miami.se"

Mer
27/11: Göteborgs Fria Tidning publicerade debattartikeln i sin helhet.



25 svar till “Fjäskforskning underminerar förtroendet för reklambranschen”

  1. Fredric skriver:

    Det låter verkligen som ett hafsverk. Ska läsa och återkomma med kommentarer.

  2. Eric Lindesvärd skriver:

    Bra att du uppmärksammat. Ska också ta en titt och återkomma. Framför allt ska det bli intressant att se vilken analysmodell de använt.

  3. Jag sällar mig till skaran som ska återkomma efter läsning. Kul ändå att Resumé tog in din debattext, Mattias. Grattis!

    En generell känsla är annars att reklambranschen inte är särdeles intresserad av att någon forskar om den. Som tur är finns det enskilda individer i samma bransch som är intresserade. Men de/vi har ett stort berg av fett att ta oss igenom. Ointresset är onekligen påfallande hos de flesta. Skit samma. I dag har jag skickat manus till Norstedts, så jag är rätt uppåt. Grattis, Einar!

  4. Kontaktmannen skriver:

    Du är som bäst när du är irriterad. Bra jobbat.

  5. Mats skriver:

    Tack för en bra och kritisk debattartikel.

    Nu har jag läst den där rapporten, och den var verkligen fullständig smörja. Allt är bara åsikter och inget är underbyggt någonstans. Inget problem formuleras, ingen vetenskaplig ansats definieras, ingen data presenteras, ingen vetenskaplig metod anges (ett kapitel heter metod, där anges egentligen bara att de haft en massa möten) och ingen slutsats dras. Vad vi däremot får är några ohyggligt insmickrande kampanjpresentationer och konstruerade argument för varför de är så fantastiska. Vilket får mig att formulera en tes:

    Jag tror dom här tjommarna har hittat på ett kreativt sätt att få in en fot i branschen. Och dom kommer säkert att lyckas.

    Att forska kring reklams påverkan på samhället utifrån reklambyråns perspektiv kan förmodligen aldrig bli speciellt fruktbart om man verkligen är intresserad av att dra generaliserbara slutsatser (vilket ju per definition är vad vetenskaplig forskning syftar till). Istället bör man söka mätbara och kvantifierbara effekter av reklam ute i samhället. Exempelvis genom att jämföra försäljningssiffror med kampanjers kreativa höjd (skulle också bli godtyckligt…). Om rapporten handlat om metoder för att skapa kreativ och effektiv reklam, så hade kanske undersökningspopulationen i rapporten haft en viss validitet.

    Slutligen, huruvida reklam är bra för samhället eller inte beror väl på vad reklamen säljer. Reklam för välgörenhetsorganisationer ger väl alltid ett större mervärde för samhället än reklam för exempelvis heroin.

    Nej, nu orkar jag inte längre, det här inlägget skulle kunna bli hur långt som helst.

    Tack för ordet.

  6. Anjo skriver:

    Nej, nej och åter nej. Det där var INGEN bra rapport.

    Några saker som jag hängde upp mig på vid en första genomläsning:

    Jag saknar bevis för de sanningar som levereras. Säger man att så här är det, då MÅSTE det underbyggas.

    Då och då skriver de att en kreatör som uttalar sig är ung, vilket närmast känns som att den åsikten förringas. Säkert är det inte menat så, men det är inte bra skrivet.

    Överlag skymtar deras personliga åsikter fram för ofta och på fel ställen. Det tar bort värdet av studien – det saknas objektivitet rätt igenom. Den löst hängande frågan om en viss kampanj hade ett för jobbigt ämne för en man – suck, sånt hör inte hemma i en sån här rapport. Åtminstone inte utan resonemang. Att bara låta den hänga i luften. Nej, det är inte godkänt.

    Jag får en känsla av att Willys och HiFi-klubbens kampanjer inte undersöks för att de inte innehåller samtidens två viktigaste medieval, print och tv, när jag läser. Samtidigt hyllas Goss och Shout för udda medieval. Det förvirrar och känns godtyckligt.

    Slutligen: den vetenskapliga analys som utlovas – var är den?

    Trist, för ämnet är verkligen intressant.

  7. Mattias skriver:

    Fredric, Eric och Einar: Jag ser fram emot att höra vad ni tycker och tänker om rapporten.

    Kontaktmannen: Och jag är bara irriterad när det är befogat.

    Mats: Spännande att läsa dina tankar om rapporten. Vad får dig att tro att forskarna vill få in en fot i branschen? Och du har rätt om att förutsättningar för att skapa samhällsförbättrande reklam är olika beroende på hur uppdraget ser ut.

    Anjo: Som du skulle ha sagt: Word up! Tack för dina kommentarer om rapporten.

  8. Fredrik H skriver:

    Jag läste rapporten för ett par dagar sedan efter ett tips av en kollega (som inte hade hunnit läsa den själv). Ingen vetenskaplig höjd, tillför inget nytt.

    Däremot refererar de till en bra rapport, nämligen "Med känslan som ledstjärna". Läste den för många år sedan, och den håller än i dag.

  9. Hasse Carlsson skriver:

    Är dåligt insatt i reklamsverige men tycker det är ett rejält friskhetstecken att så många reagerar trots att den sk rapporten tydligen stryker branschen medhårs.

  10. Kontorschefen skriver:

    Som en av de inblandade byråerna kan jag bara säga att hela projektet har varit en resa. Vid första lunchträffen hos F&B visionerade (om man kan skriva så?) Sven-Olof Bodenfors om att verkligen lyfta fram reklam som den goda kraften. Personligen drog jag paralleller till Lars Arvid Boisen och hans bok med just namnet Reklam-Den goda kraften som kom för ett par år sedan. Så förhoppningarna var högt ställda och de samlade byråledarna från Göteborg fick nog samma känsla.

    Vid andra träffen på Världskulturmuseet kom kulturkrocken. Kontaktmannen beskriver det korrekt när han skriver att vissa personer från byråer lämnade träffen. Även initiativtagarna kände att det hela gungade betänkligt och stämningen var väl mer eller mindre kaosartad, eller kanske mer farsartad. Genusforskare övertolkade annonser och klyftan mellan universitetsvärlden och reklambranschen växte till en avgrund. Den har sedan varit svår att överbrygga igen. Tror mest att byråerna känt skepsis mot forskarna.

    Tredje träffen på Handels var ganska bra men eftersmaken blev att reklambranschen är rätt platt, ytlig och som en parodi. Mycket tack vare en företrädare från en byrå som istället för att presentera ett positivt case ställde sig på scen och försökte vara smart. Som en pajas. Där och då kändes det som om vår bransch bara är en narr som kallas in för att dansa på bordet och säga HÄPP!

    Vad gäller resultatet kan jag inte annat än att hålla med dig Mattias. MEN, och detta tror jag är det viktigaste med hela projektet, är att Sven-Olof sått ett frö och satt stenen i rullning. Nu hoppas vi bara att det blir en fortsättning och att det även på Handels i Göteborg sitter en Micael Dahlén som tar stafettpinnen och lyfter det hela ett par meter upp från blåbärsriset.

    Vi får väl också hoppas att de deltagande göteborgsbyråerna och deras ledare har fått sig en tankeställare och öppnat upp sina sinnen. För som alltid, It takes two to tango…

  11. Mattias skriver:

    Kontorschefen: Kul att få se projektet från din synvinkel. Jag tycker också att initativet är lovvärt, men ifrågasätter den vändningen det har tagit och resultatet det har utmynnat i. Kanske har ett frö såtts och utmaningen nu är att föra forskarvärlden och reklambranschen närmare varandra med bibehållen trovärdighet.

  12. Att läsa rapporten var kvickt gjort. Jag ser ingen anledning att framföra en annan åsikt än övriga här. Det är en genomusel rapport, som helt saknar vetenskaplighet. Den är dessutom illa skriven, men där är ju vi copywriters kanske kräsna.

    Men, och det är ett men som är viktigt, jag ser inte riktigt att det är en jätteviktig grej överhuvudtaget. Det är en rapport, som bottnar i ett från början ambitiöst projekt. Sen gick det åt pipan. Sånt händer. Jag tror inte att rapporten kan bidra till att reklambranschen får dåligt rykte. På sin höjd kan den försämra forskningens och vetenskapens rykte. De etnologer som genomfört den borde förstås få allt ekonomiskt stöd indraget, och just deras egna rykten borde bli rejält nersolkade. En inte särskilt vild gissning är dock att inte ens det kommer att hända. Den rapport som presenterats är helt enkelt en alldeles för liten händelse för att någon ska orka bry sig om den. Det är ju också därför den inte har gjort något väsen av sig. När det kommer till kritan, är det ju i princip bara just här och så förstås i Resumé i går som den alls har uppmärksammats. Låt skiten dö i lugn och ro. (Sorry, Mattias. Jag vet att du har blivit engagerad i detta, men i mina ögon är det en icke-händelse. Vilket givetvis inte försvarar att tre forskare har fått ägna avlönad tid åt att tramsa.)

  13. Fredric skriver:

    Man blir Mörckrädd. Rapporten håller god mellanstadieklass och är enbart en spegling av utvalda kampanjer med en godtycklig analys utan djupare vetenskapliga mätmetoder. Mer än så eller vad någon annan redan har sagt behöver sägas. Snudd på en icke-fråga som Einar säger.

    Reklam ÄR livsviktig eftersom den är en del av en vara eller tjänsts vara eller icke vara, så att säga. Någonstans på vägen slår man knut på sig själv, antagligen i brist på tillräcklig kunskap.

  14. Fredric! Nu är du elak. Rapporten håller högre klass än så. Jag skulle säga god gymnasieklass. Med den viktiga skillnaden att gymnasister inte får betalt för att skriva rapporter. I övrigt är vi överens!

  15. Anonym skriver:

    Nej, Einar. Detta är ingen icke-händelse.

    Om rapporten är tänkt att skildra reklambranschen på ett objektivt och sakligt sätt så tycker jag att det är ett misslyckande. För de som läser rapporten lär tro att den ger en representativ och rättvis bild av branschen. Om dessa personer är journalister, politiker, samhällsvetare eller kanske bara blivande makthavare i form av studenter kommer de att serveras en version som inte är till vår fördel.

    Därför är detta inte en icke-händelse.

  16. Mattias skriver:

    Einar: Du behöver inte säga sorry. Däremot är jag förvånad över att du väljer att se detta som en icke-händelse, efter att ha konstaterat att rapporten är genomusel och att forskarna borde få stödet indraget. Vad finns det för skäl att INTE bry sig och "låta skiten då i lugn och ro"?

  17. K-mannen och Mattias!

    Jag tycker verkligen att rapporten är dålig och att forskarna har gjort en bedrövlig insats. Jag tror dock att rapporten kommer att lämna mycket få spår efter sig. Den kommer att hinna självdö innan journalister, politiker och samhällsvetare hinner läsa den. Och det är det jag menar med icke-händelse. Det som händer utan att någon lägger märke till det har i själva verket inte riktigt hänt.

    Men det är ju tråkigt att det som skulle ha kunnat bli bra inte blev det. Risken är ändå överhängande att OM rapporten hade varit lysande, dvs vetenskapligt gedigen och kanske till och med välskriven, så skulle den trots det ha varit en icke-händelse. Det finns helt enkelt alldeles för få människor som orkar bry sig om att några forskare skriver en rapport, oavsett om den är bra eller dålig.

    Rapporten Reklamen är livsviktig av Mörck et al kommer därför inte på något sätt att skada förtroendet för vår bransch. På samma sätt kommer en annan rapport, som inte finns men kanske kommer att finnas, inte heller att förbättra förtroendet för vår bransch. Jag tror att ni båda överdriver värdet av sådana här insatser. Däremot skulle jag önska att det inte var så, det vill säga jag skulle älska att ha fel i det här fallet. Tänk om vetenskapen och reklamen kunde dra nytta av varandra. Det ser jag som ett riktigt drömscenario värt att sträva efter. Kanske är det utopiskt, men jag är faktiskt optimist. Annars skulle jag ju inte själv vara rätt ute, med både akademisk och reklamisk gärning.

  18. AnnKi Bryhn Jansson skriver:

    Är reklamen livsviktig?

    Nej, förmodligen inte. Men att den bara är dålig (konserverande av stereotyper t ex) och fördyrande (utan reklam skulle varor och tjänster bli billigare) kan jag inte acceptera! Dock är det åsikter som jag oftast stöter på utanför den bransch som jag har ägnat hela mitt arbetsliv. (Det har jag också förklarat i den fristående text som ligger utanför rapporten på sajten.) Är jag ensam om att hela tiden leta efter bättre förklaringsgrunder till försvar för min egen bransch?

    All forskning utgår väl från en hypotes och när jag mötte forskarna och hörde att deras ansats stämde med min egen fundering så ville jag vara med och arbeta i det här projektet. Men alla som varit med vet att det inte har varit en enkel resa och att många av branschens medverkande verkligen inte ansett att forskarna har fjäskat. Mattias, din byrå valde ju t o m att inte delta i det sista, och kanske viktigaste, momentet – seminariet på Handels.

    En annan sak som var avgörande för mitt beslut att delta var projektets kvalitativa forskningsansats. Genom planning hittar man ofta de verkligt intressanta insikterna i mer reflekterande och fördjupande kvalitativa undersökningar jämfört med kvantitativa som kräver raka och enkla frågeställningar.

    Och det är väl just i detta som forskningsprojektet ”Reklamen är livsviktig” är ovanlig och därför väcker motstånd? Det vanligaste är ju att vi utsätter vårt arbete för forskning framförallt när det gäller resultat och effekter. Men att vi själva utsätter oss för forskarnas möjligheter att reflektera över vårt sätt att tänka och göra – det blir svårare att förhålla sig till.

    AnnKi Bryhn Jansson

  19. Magnus skriver:

    Som så många före mig så anser jag att rapporten är så pass bristfällig att den inte duger för publicering. Den saknar det mesta man kan kräva av ett vetenskapligt arbete och istället för att väcka frågor om reklamen väcker den frågor om förhållandet mellan forskning och reklam. Jag tror inte att rapporten kommer att få några större konsekvenser för människors förtroende för reklamen däremot för forskningen. Inte så att den kommer att stjälpa människors generellt sett höga förtroende för den foskning som bedrivs vid svenska universitet men snarare utifrån principen om vattendropparna som urholkar stenen.

  20. Mattias skriver:

    AnnKi: Tack för ditt svar. Tyvärr verkar du ha missförstått mig en smula. Precis som du vill jag verka för den goda reklamen, och ser gärna att forskarvärlden för fram den i ljuset. Där är du inte ensam. Tvärtom: att reklam är effektiv, lönsam och – i vissa fall – till och med samhällsförbättrande får gärna bevisas med vetenskap. Men det måste ske på ett trovärdigt sätt – och just där tycker jag att den här rapporten brister. Det blir inställsamt när det borde varit kritiskt. Det blir tyckande när det borde varit vetenskap. Och det blir tunt där det borde varit uttömmande.

    Att använda sig av kvalitativa undersökningar kan – precis som du säger – ge verkligt intressanta insikter. Däremot är sådana undersökningar inte ovanliga, och därmed omöjligen anledningen till att rapporten ”väcker motstånd”. Nä, anledningen till min kritik är att forskarna utger sig för att bedriva forskning när det egentligen handlar om subjektivt tyckande.

    Jag ser fram emot ett svar där du redogör för hur du ser på de brister som jag påtalat i rapporten.

    Slutligen: Att vi på Valentin&Byhr valde att inte delta i seminariet på Handelshögskolan ligger utanför min kontroll. Men jag utgår från att de personer hos oss som fattat beslutet hade välgrundade skäl.

  21. AnnKi Bryhn Jansson skriver:

    Mattias!

    Jag tror tyvärr inte att du kommer att tycka att jag bemöter det som du finner brister i rapporten. Min roll har inte varit att forska eller skriva. Men jag tycker det är viktigt att poängtera att den här forskningsrapporten hade som utgångspunkt att undersöka hur reklambranschen själv (alltså vi som jobbar i den och har nyckelpositioner när det gäller att skapa reklam) hur vi anser att vi kan bidra till en positiv samhällsutveckling genom att göra schysst reklam. Projektet hade tre träffar med representanter för branschen och det mynnade slutligen ut i att byråerna inbjöds att presentera varsin kampanj som de ansåg bidrar till en positiv samhällsutveckling. Av åtta presentationer hittade forskarna tre som de kunde spegla mot vetenskaplig teori när det gäller just det här forskningsprojektets ansats – kan branschen bidra till att bryta gamla, konserverande normer. Arbetet har alltså inte haft som utgångspunkt att mäta effekter eller andra nyttovärden. Men jag hoppas, och till och med förutsätter, att alla presentationerna från Handels-seminariet, genom andra studier kan beläggas med resultat som visar att reklamen behövs!

    Det finns säkert saker som kunnat göras annorlunda i rapporten men det är ledsamt om den direkt avfärdas som inställsam, subjektiv och tunn.

    Jag tänker att det kommer att ta några forskningsprojekt innan branschen och vetenskapen kommer varandra så nära att det går att utsätta den/sig för verkligt kritisk granskning. Eller är det så att forskningen enbart ska koncentrera sig på resultat och effekter av VAD vi gör och strunta i HUR vi gör?

  22. Magnus skriver:

    AnnKi om de saker du skriver hade framkommit i rapporten hade det varit betydligt enklare at förstå den och läsa den. Som det är nu saknas den informationen vilket ger att rapporten (vilket också Mattias påpekar) helt saknar frågor och svar.

    Jag delar din uppfattning om att det går att forska om reklam på en mängd olika sätt. Jag delar däremot inte din uppfattning om att det är forskningens uppgift att legitimera reklam.

  23. AnnKI Bryhn Jansson skriver:

    Magnus!

    Om inte legitimera så åtminstone bidra med en motbild till de åsikter som oftast regerar: reklam är fördummande och fördyrande.

    Det finns goda exempel, bl a de som behandlas i Reklamen är Livsviktig.

  24. Fanny skriver:

    Mycket intressant debatt. Jag kan dock inte låta bli att nämna några ord om kvalitativ forskning. Annki nämner tidigare att "all forskning utgår väl från en hypotes". Detta bör inte vara fallet i kvalitativ forskning då forskaren, med viss referensram, ämnar förstå det fenomen som betraktas. Hypotesen används istället i kvantitativ forskning då man genom mätningar kan få svar på om hypotesen stämmer eller ej.

    Kvalitativ forskning blir därför inte generaliserbar. Det är inte heller syftet med den.

    Då kvalitativ forskning ofta ifrågasätts är det särkilt viktigt att tydligt redogöra för sina tillvägagångssätt och belysa varför upplägget ser ut som det gör. Annars finns som synes stora risker att bli ifrågasatt.

  25. Magnus skriver:

    Anki, jag delar inte din uppfattning om att den stora andelen reklamfroskning tar sin utgångspunkt i att den är fördummande och fördyrande. Vid de tillfällen jag har haft anledning att ta mig igenom det som skrivs i vetenskapliga sammanhang är resultatet det direkt motsatta. Att det sedan finns en reklamkritik i andra sammanhang är helt korrekt men det motiverar inte att forskningen ställer sig som någon slags reklamadvokat. Den uppgiften är branschens egna. Vår är att förstå förklara och analysera produktionen och användningen av reklam och reklamens texter.

Kommentera