Det här är Please copy me – en blogg om konsten att skriva reklam. Eller snarare, det var en blogg. Jag startade den i augusti 2006. Sex år senare valde jag att lägga ner den. Det hann bli över 1 300 inlägg, och vartenda ett finns kvar här. Eftersom vi nu har stöpt om den i en annan form kan det hända att bilder, filmer och texter ser något annorlunda ut. Hoppas att det är lugnt.

Kom, ta ett utdöende ord under dina vingar

Varje år tynar över 100 ord bort ur det engelska språket. Och de som får leva vidare används inte sällan på ett inkorrekt och slarvigt sätt. Vi har kommit att lita blint på stavningskontrollen, och i gengäld skänka ordböckerna till second-hand. Språket är i fara. Inte många säger emot. Förrän nu. Oxford Fajar höjer rösten.

Oxford Fajar är det största bokförlaget i Malaysia, och ger varje år ut mängder med läroböcker – och ordböcker. Bland dem är Oxford Dictionary flaggskeppet och föremålet för webbkampanjen Save the words. Reklambyrån Y&R Singapore i du-fattar-var har laddat laget med en, två, trefyrafem, sex reklamskribenter och knappt hälften så många formgivare för att skapa en webbplats där du kan adoptera något av de där orden som håller på att försvinna. På webbplatsen kan du också köpa dig en t-skjorta med adoptivord. Eller få gott om tips på hur och var du kan börja använda det igen.

Kolla in kampanjsajten – Save the words

Reklambyrå Y&R Singapore Creative director Rowan Chanen Art director Kirsten Ackland Copywriter Rupert England, Kirsten Ackland, Edward Ong, Rowan Chanen, Tom Ormes

Korta reflektioner
+ En sällsynt genomarbetad kampanjsajt där man vill stanna kvar länge
– De faktiska argumenten till varför vi 2009 behöver en fet ordbok är obefintliga

Om kampanjen hade handlat om svenska ord hade jag adopterat ‘syvende‘ (som i ‘till syvende och sist’).
Vilket långsamt utdöende ord hade du tagit under dina vingars beskydd?
(förklara gärna vad ordet betyder också)

***

Please copy me är nominerad i Yet Another Blog Award, som belönar Sveriges bästa blogg om reklam och marknadsföring? Din röst kan bli avgörande på daytona.se/yaba.



23 svar till “Kom, ta ett utdöende ord under dina vingar”

  1. Karin Denfors skriver:

    Krösa hade jag nog beskyddat. Mest för jag verkligen älskar lingonsylt.

  2. "Lakonism" är ett kul ord som jag tycker används alldeles för lite. Och jag arbetar för att det ska leva kvar.

    :-)

  3. Mattias skriver:

    Karin och Markus: Kul att ni vill adoptera. Förklara betydelsen av era ord också.

  4. Mats skriver:

    Att det dör ut lite ord i engelskan är nog bara naturligt, och kanske bra eftersom det finns alldeles för många av dom.

    Men det vore tragiskt om det ordfattiga Svenska språket blev ännu glesare. Jag vill adoptera adjektivet Jakande, eftersom det används för lite och kanske kommer att dö.

    På Island har dom en stenhård språknämnd som skoningslöst skyddar sitt språk från låneordens förfall. Det kanske vore något även för oss att fundera på.

  5. Anton skriver:

    Två favoritord som jag försöker att hålla levande

    Schangtil (från franskans gentil) = generös, frikostig, flott.

    Sjåpig = löjlig, tillgjort blyg, pryd.

  6. olle skriver:

    Plädda. Ett äckligt men fascinerande ord från Skåne som betecknar en stor värkande finne på rumpan.

  7. Berg skriver:

    Skön idé. Själv försöker jag hålla liv i "villfarelse", (=missuppfattning), och "fadäs" (=misslyckande).

  8. P.N. skriver:

    Knylla. Underbart rappakalja-ord som jag kämpar hårt för att relansera. Betyder "att dricka sig berusad".

  9. Per T skriver:

    Kul ide! Och kul att du väljer att adoptera ett danskt ord, Mattias :)

    Själv använder jag gärna både utdöende ord och fraser: det ger färg, tycker jag. Adopterar "ärke-"-suffixet som för en tynande tillvaro, men lägger mer energi på att hitta svenska ord för engelska låneord.

  10. Mattias skriver:

    Mats: Förutom att jakande är ett mycket bra ord håller jag inte med dig. Först och främst är det svenska språket långt ifrån ordfattigt. Och om det skulle vara skulle det vara vårt uppdrag att tillföra de ord som saknas. I fråga om lånord är jag övertygande om att de kan berika det svenska språket. Vi bör på inga villkor anamma den isländska modellen.

    Anton: Bra adoptivord, men är stavningen 'schangtil' verkligen hävdvunnen? SAOL rekommenderar fortfarande 'gentil'.

    olle: Tack för att du tar hand om detta ord. Det bör givetvis bevaras till framtida generationer.

    Berg: Det gör du rätt i.

    P.N.: Relansera? När var det här ordet senast poppis? Idag verkar det mest användas av den som inte kan säga u.

    Per T: Ja, vi har tagit in syvende från danskan, men ordet är ju att betrakta som svenskt då. Dessutom ger det färg åt vårt språk. 'Ärke'-vadsomhelst är mycket användbart. Tack för din omsorg.

  11. Karin Denfors skriver:

    Krösa är helt enkelt ett småländskt ord för lingon :)!

  12. Fredrik R skriver:

    Mats: "Jakande" är strängt taget ett particip och inget adjektiv. 😉

  13. Mats skriver:

    Fredrik R: My bad, du har helt rätt.

    Mattias: Det där med låneord är väl strängt taget en smaksak, jag förstår fullständigt din syn på saken. Svenskans ordfattighet är så klart relativ, det Engelska språket innehåller t ex mellan 5 och 10 gånger så många ord (jag kommer inte ihåg riktigt, dom är väldigt väldigt många) som Svenskan. Poängen är: Engelskan kanske kan avvara några ord här och där, men Svenskan kan nog inte göra det.

  14. Per T skriver:

    @Mattias: jag måste proklamera avvikand åsikt. Syvende används såvitt jag vet bara i frasen "syvende och sidst", inte som eget ord. Så låneord … nja.

    @Mats: I svenskan kan vi, till skillnad från i eng, sätta samman ord nästan hur vi vill och när vi vill. Vi har alltså tillräckligt med ord.

    Min egen teori om varför svenskan klarar sig så bra med så få ord är att svenskan har en kort historia som skrivet språk: vi kommunicerar i mycket större utsträckning med tonfall än den närmast atonala engelskan. Samma ord kan därför har många betydelser. Jfr thailändska.

    Sedan är det ju skillnad på att ha ord och använda dem, vilket väl hela kampanjen ovan handlar om.

  15. Anton skriver:

    Mattias: Gentil är helt klart mest korrekt enligt SAOL. Men talspråksformerna schangtil och sjangtil har dykt upp i flera sammanhang sen 1800-talet. SAOL i all ära, men jag anser att ett ords validitet även bestäms av dess användning.

    I övrigt vill jag slå ett slag för dessa vackra ord:

    Onomatopoetisk = ljudhärmande

    Prekär = mycket bekymmersam

    Oomkullrunklig = står fast, obestridlig.

  16. Anonym skriver:

    Jag tycker även att diskussionen om låneord är lite knepig. Var drar vi gränsen? Om vi inte ska gå tillbaka till fornnordiska så måste vi nog finna oss i att svenska språket är ett pussel av framförallt latin, tyska och franska: reklam, student, affisch, advent, mynt, martyr, lokomotiv, präst, stad, frukt, borgmästare, dator, kyrka m.fl. m.fl. Samt givetvis engelska: tejp, tuff, radio, airbag, t-shirt m.fl. m.fl.

  17. Fredrik R skriver:

    Ett litet klargörande om det danska uttrycket: Danskarna skriver "til syvende og sidst", medan vi använder den försvenskade stavningen "till syvende och sist". Precis som Mattias (men inte Per T) skrev.

    Personligen har jag lite svårt för engelska lånord. I alla fall när de bara väller in, utan att anpassas ett dugg när det gäller stavning, uttal och böjning. Ska man uttala copywriter på perfekt engelska, på "svenska" (kåppyrajter) eller mittemellan? Och vad heter det i bestämd form plural? Sånt vill jag slippa fundera över när talar mitt eget modersmål.

  18. dox skriver:

    "Omständlig". I stället för otäcka "omständig".

    Ur wiktionary: "som utför något på ett onödigt komplicerat vis, alltför noggrann, som krånglar till saker eller som måste utföras i flera (svåra) steg, vilket gör det arbetsamt eller svårt att utföra. Ex:

    'Det vore för omständligt att flytta hela stugan.'"

  19. Typen skriver:

    ehuru!

  20. Anton skriver:

    Dryfta = diskutera

  21. Kalifen skriver:

    Jag adopterar ordet farväl.

  22. Kanalje skriver:

    Propå = förslag

Kommentera