Det här är Please copy me – en blogg om konsten att skriva reklam. Eller snarare, det var en blogg. Jag startade den i augusti 2006. Sex år senare valde jag att lägga ner den. Det hann bli över 1 300 inlägg, och vartenda ett finns kvar här. Eftersom vi nu har stöpt om den i en annan form kan det hända att bilder, filmer och texter ser något annorlunda ut. Hoppas att det är lugnt.

Erik Penser årsredovisar meningslösa saker att samla på


Foto: Rob Vanstone, Valentin&Byhr

Näst efter restskatt och färg som långsamt torkar måtte väl årsredovisningar vara det tråkigaste som finns. För alla utom en ytterst liten krets är årsredovisningen en pliktskyldigt framarbetad lunta dränerande på såväl mening som vettigt innehåll. Ofta helt utan ambition att kommunicera – än mindre att roa (uschnä) den som råkat få luntan i händerna. Målgruppen är de egna medarbetarna – och de närmast sörjande aktieägarna. Internporr kallas det visst. Eller etter värre: vd-porr.

Synd att inte fler uppdragsgivare inser den oändliga kraften som finns i den där årliga publikationen. Som Erik Penser Bankaktiebolag. De har fattat på riktigt. Tillsammans med designbyrån Happy F&B, pr-byrån Springtime och frilanserande reklamskribenten Lars Forsberg skapade de våren 2008 en årsredovisning som det slår små gnistor om.


Foto: Rob Vanstone, Valentin&Byhr

Men innan vi pratar om årsredovisningen är det på sin plats att prata om den bokserie om tre som föregick den. Serien heter Meningslösa saker att samla på – där en bok handlar om vapen, en om konst och en om böcker. Hela tanken var denna: om du låter Erik Penser samla på dina meningsfulla ägodelar (läs: dina pengar) får du både tid och råd att samla på meningslösa saker. Var och en av de där böckerna är därför handledande guider in samlandets snåriga värld. Lars Forsberg är din ciceron, som med sällsynt säkerhet och stilkänsla lotsar dig bland fallgroparna. Han är seriös när det krävs, men blottar glimten i ögat när så tillåts. Det är svårt att förklara andra ord med ord, så här kommer ett utdrag ur boken om vapen (sidan 15):

Vapen som inredning
Undvik att samla på sådana vapen som ger dina middagsgäster intrycket att de närvarar vid Riksdagens högtidliga öppnande. Sköldar och spikklubbor signalerar pizzeria i förorten.
Satsa på mångfald. De enklaste vapen – blåsrör från Nya Guinea, knogjärn från Marseille – får en oanad symbolisk kraft när de dupliceras på en vägg. (Ett ensamt knogjärn på en vägg markerar ett rop på hjälp.)
Tjugofem maskingevär från förbudstidens Chigago på en vägg skapar livliga diskussioner, inte minst om dryckesvanor.
Tjugofem rostiga handgranater på en vägg ovanför soffan upplevs som olustigt att dricka kaffe och konjak under, särskilt om säkringarna också är rostiga.
Tjugofem tyska Luger-pistoler är vulgärt – liksom allt annat som har att göra med Andra världskriget (här inbegripes även de allierades vapen).
Tjugofem strypsnaror från Hung-sekten gör sig bättre i små vackra pappaskar i ett blanklackat svart skåp än på en vägg.

Och för dig som inte kan få nog – direkt från sidan 8 i boken om det meningslösa konstsamlandet:

Elementa
Undvik orden ’vacker’ och ’motivkrets’.
Prata hellre i termer av kvadratmeterpris.
Det heter ’hänga’, inte ’hänga upp’.
Det heter ’rama’, inte ’rama in’.
’Konstnären’ är pank, ’målaren’ målar plank.
Luta aldrig huvudet på huvudet när du betraktar ett konstverk, såvida inte tavlan hänger snett.
Röd prick betyder såld, gul prick reserverad, ingen prick att alla besökare före dig varit reserverade.
Fråga aldrig en konstnär om hans videoinstallation går att få på dvd.

Löken på laxen
Efter de tre böckerna kom årsredovisningen. Lite större, lika knastertorrt humoristisk – och med ett appendix: ’nyförvärv under av meningslösa saker att samla på, inköpta i syfte att utsmycka huvudkontoret i Stockholm’. I slutet av boken visar man stolt upp de inropade hotelltvålarna, klubbvimplarna och samlingen av gulnade Veckans Affärer.

Söndagsro på Erik Penser Fondkommission. De få flanörer som passerar förbi i vårsolen på Biblioteksgatan ägnar knappt byggnaden i rosa sandsten en blick. De är olyckligt ovetande om att huset från 1896 rymmer omfattande samlingar av skilda slag. Samlar inte företaget i huset på pengar? Förvisso, men det är åt andra. Åt sig själv samlar företaget på mycket meningslösare saker.

Arkitekten som ritade Biblioteksgatan 9 räknas inte som en stjärna. Inte när huset byggdes, inte idag. Erik Josephson var ingen föregångsman med egen, särpräglad formvilja. Han lånade djärvt och hämningslöst från gammal kyrkoarkitektur ute i Europa, applicerade den på de burgna kontorshus han ritade i Stockholm. Han var med andra ord en eklektiker. Nej, inte elektriker.



’Eklektiker’ är ett fint ord för en samlare som inte kan bestämma sig. Erik Josephson samlade på stilar. Kapitalisterna i förra sekelskiftets Stockholm (som samlade på pengar) tyckte om stilar. Nygotik, nyrenässans, nyengelsk stil … Josephson fick rita flera av de stora bankpalatsen i city. I sammanhanget bör vi dock inte glömma Posten på Stora Nygatan och Djurgårdsbron.

I slutet av tjugotalet var sötebrödsdagarna över. Bankpalatsen stod förvisso orubbliga på Norrmalm, men depressionen närmade sig. Den store samlaren Kreuger såg till att byggmarknaden stod still några år. Erik Josephson hade turen att avlida innan funktionalis men gjorde rent hus med alla stilar. Den nya tidens människa och hus skulle vara genomskinliga, ej i rosa sandsten.

På nedersta raden
Jag hoppas innerligt att Guldäggsjuryn belönar dessa kolossalt genomarbetade och välformulerade små underverken med de finaste av valörer. Allting annat vore lite dumt.

Ladda hem
Erik Penser – årsredovisning 2007 (pdf, 5,1 Mb)

Vad tycker du?

***

Läs mer
Dagens Media: Konst och kultur tar kunderna närmare Penser



9 svar till “Erik Penser årsredovisar meningslösa saker att samla på”

  1. Magnus Jakobsson skriver:

    Sinnesbra.

  2. Nicke skriver:

    Han skriver så fint, Lars Forsberg.

  3. Olle skriver:

    Lars Forsberg är fan i mig den bästa copy som funnits i Sverige. I jämförelse med honom är vi encelliga maskar vid hans fötter.

  4. OG skriver:

    Just precis, Sveriges bästa copywriter. Se till att intervjua honom.

  5. OG skriver:

    Angående belöning i Guldägget: Böckerna ”Meningslösa saker att samla på” blev väl nominerade förra året om jag inte missminner mig? (Men det gör jag nog). De känns ju annars som typiska silver.

  6. Andreas skriver:

    Det är så bra att jag inte ens blir avundsjuk.

  7. Matthieu skriver:

    Precis som Andreas skriver: så bra man inte ens blir avundsjuk. Bara glad.

    Vet ni om böckerna tävlar för årets Svensk Bokkonst? Det skulle vara kul att utse som vinnare en bok som heter "Meningslösa saker att samla på: Böcker".

  8. […] samlarområden. Men han har också gjort finansvärlden bra mycket roligare genom sina vackra, inbundna redovisningar, som förutom de vanliga ekonomiska  analyserna, också innehåller bilagor med titeln […]

  9. Robert Axner skriver:

    Jag hade förmånen att vara ansvarig projektledare på ovannämnda produktioner. Det var en sann glädje från start till mål. Herr Forsberg har en enastående förmåga att skriva som trollbinder, underhåller och får en att tänka till och reflektera om de mest skiftande ämnen.
    Förmodligen en av de främsta.

Kommentera