Det här är Please copy me – en blogg om konsten att skriva reklam. Eller snarare, det var en blogg. Jag startade den i augusti 2006. Sex år senare valde jag att lägga ner den. Det hann bli över 1 300 inlägg, och vartenda ett finns kvar här. Eftersom vi nu har stöpt om den i en annan form kan det hända att bilder, filmer och texter ser något annorlunda ut. Hoppas att det är lugnt.

Protokoll samlar oskrivna sociala regler


DI-magasinet Diego har lagt ner verksamheten. Det är synd. Jag gillade Diego. Men än mer gillade jag den stående vinjetten Protokoll. Där lärde Johan Holmström, creative director och copywriter på DDB Stockholm, och Nicolas Espinoza, filosof och skribent, ut de oskrivna reglerna för hur normala människor bör bete sig i sociala situationer. Det hela är våldsamt insiktsfullt och väldigt, väldigt underhållande. Och nu har herrarna haft den goda smaken att samlat sina protokoll i pocketboken Protokoll – grundkurs i normalt beteende (Hydra Förlag, 2009). På baksidan läser vi:

Känner du en enorm vrede när någon tar av dina pommes frites? När någon tar av plasten från displayen på din nya I-Phone? Irriterar det dig när en kollega plötsligt byter klädstil? Det är inte så konstigt. Du har nämligen utsatts för brott mot Protokollet. Svårt att upptäcka, men ändå mycket allvarligt.
Protokoll är kittet i den sociala samvaron. Det är de oskrivna reglerna för hur normala människor bör bete sig i sociala situationer. I den här boken har de oskrivna reglerna äntligen skrivits ned för att guida dig genom de vanligaste sociala minfälten. Allt ifrån hur man splittar en nota eller pratar strunt med någons föräldrar till hur man snyltar cigaretter eller är naken med främlingar.   
     



2 svar till “Protokoll samlar oskrivna sociala regler”

  1. Olle Nordell skriver:

    Ja. Det är så roligt och bra att det gör ont. Pelle Sjönell pratade i år om att guldäggsjuryarbetet ska gå via känslan av när man blir förbannad på att något är bra. This is it.

    /ON

  2. Rille skriver:

    känns mer som att det personerna som bölar för ngra pommes eller en borttagen plastflik som behöver sig en uppryckning i den sociala samvaron.

    Eller det är klart, alla är vi olika känsliga, men någon måtta får det vara.

Kommentera