Det här är Please copy me – en blogg om konsten att skriva reklam. Eller snarare, det var en blogg. Jag startade den i augusti 2006. Sex år senare valde jag att lägga ner den. Det hann bli över 1 300 inlägg, och vartenda ett finns kvar här. Eftersom vi nu har stöpt om den i en annan form kan det hända att bilder, filmer och texter ser något annorlunda ut. Hoppas att det är lugnt.

I Resumé på torsdag: Jag vill veta vad som händer på andra sidan stan

Min första krönika i Resumé handlade om vår missunnsamhet och bortkastade potential. Den andra efterlyste ett stretigare Guldägget. Den tredje föreslog ett Folkets dito. I torsdagens Resumé kommer krönika nummer fyra. Vad den handlar om? Det kan du som läser dessa 356 inledande tecken ana:

På tisdag avgörs UTE 2009 – tävlingen där landets reklambyråer fått samma uppdrag: att på en utomhustavla marknadsföra en grilltändare som fixar glöd på minuten blankt. Bland de tjugo bidragen finns två lösningar som är identiska. Två korslagda tändstickor mot svart bakgrund. På pricken lika. Och det må vara hänt. Det visar bara att vi tänker rätt lika. Men det pekar också på ett annat (större) problem: att vi är rätt lika.



7 svar till “I Resumé på torsdag: Jag vill veta vad som händer på andra sidan stan”

  1. Alfred skriver:

    Har givetvis inte läst din krönika men tänkte samma oroväckande tanke nyligen, men då gällande Sveriges reklamelever. 2/3 av bidragen (framförallt i print) delade idéer med varandra och de som vann, respektive kom tvåa, delade med flera. Betyder det att det bara kommer att bli värre?

    http://www.youngcreatives.com/sweden/work/

  2. Mattias skriver:

    Alfred: Inte nödvändigtvis. Däremot tror jag vi – och den reklam vi ska skapa – skulle må bra av intryck från "nya", oväntade håll. Det borgar för ett mer spännande innehåll.

  3. Alfred skriver:

    Det är ju klassisk självkritik i reklambranschen som ingen tar längre därför att det innebär att man måste sluta hyra Amelie, dricka Grappa och kanske åka till ett öststatsland på semester.

    Men vilket ansvar har reklamutbildningar för framtidens reklam? Eller börjar formandet först på byrån?

  4. Eric Lindesvärd skriver:

    Väntar med spänning på krönikan.

    Jag tror du har helt rätt när det gäller att reklamen speglar hur vi kreatörer lever och var vi hämtar våra intryck.

    Man måste brinna för både reklam och kommunikation för att lyckas göra bra jobb och bli framgångsrik, tror jag.

    Jag stöter ibland på kollegor och även uppdragsgivare som inte riktigt har kläm på vad kommunikation är. En del verkar tro att kommunikationen liksom sitter i själva reklamenheten. På papperet, på skärmen, i eventets händelser, eller i vilket medium det nu är som används.

    Så är det ju inte. Kommunikation är det som äger rum i folks huvuden och medvetanden efteråt. Kommunikation är något som uppstår, reklam är det vi skapar. Vi kreatörer kan skapa mer eller mindre bra förutsättningar för kommunikation när vi gör ut våra reklamidéer.

    Kommunikation är något vi sätter igång. Helst i önskvärd riktning. Vi kan aldrig kontrollera det till hundra procent. (Som vissa uppdragsgivare önskar.)

    Det är därför jag tror att det underlättar att ha bra koll på livet och människorna utanför byrån.

    Visst kan vi ha en planner som hjälper oss med detta. Men jag tror det blir allra bäst om vi också pratar med folk och har ett blandat umgänge.

    Min misstanke är att om man brinner för enbart reklam så blir det på ett sätt. Medan om man brinner även för kommunikation så blir det på ett annat sätt. Kan det vara så?

  5. niklas skriver:

    torde det inte vara så att man MÅSTE ha lite koll, och framför allt brinna, för det som finns runt omkring.

    det är ju onekligen så att mottagaren av den kommunikation, och de idéer som vi kreatörer försöker få fram, kanske inte alls brinner för varken reklam eller kommunikation.

    då är det ju av stor vikt att ha en grym "koll" på de som kallas för mottagare.

    eller?

  6. Eric Lindesvärd skriver:

    niklas: Det är riktigt. Människor sitter inte och väntar på att bli kontaktade, och är dessutom överlag skeptiskt inställda till reklam. Det är därför det är knepigt att få kommunikation att uppstå. Det är också därför reklamen söker sig nya vägar hela tiden för att få samma kommunikation att uppstå.

  7. Fredric skriver:

    Jag tror inte att likheten grundar sig i att man rör sig i samma kvarter, som du skriver i resume.se. Det är ett mänskligt fenomen som mer handlar om att vi är sammanlänkade på ett mentalt plan.

    Det låter ogripbart och på gränsen till flummigt men jag tror att vi tar intryck av samtiden, inte enbart genom det vi ser med våra ögon, utan även genom det vi ser med våra själar.

Kommentera