Det här är Please copy me – en blogg om konsten att skriva reklam. Eller snarare, det var en blogg. Jag startade den i augusti 2006. Sex år senare valde jag att lägga ner den. Det hann bli över 1 300 inlägg, och vartenda ett finns kvar här. Eftersom vi nu har stöpt om den i en annan form kan det hända att bilder, filmer och texter ser något annorlunda ut. Hoppas att det är lugnt.

Superlimmet som tvingar dig ta ställning

Reklamkampanjer som får applåder från alla håll är egentligen rätt ointressanta. Säkert vassa, kreativa, kommunikativa, visst… men fortfarande tämligen ointressanta. Då är det roligare med kampanjer som gör oss oense. Som den här. Med payoffen Welcome back och nostalgiska jätteleksaker vill DDB Milano få oss folk att köpa limmet Loctite Super Attak. Kampanjen har fått många att ropa Bravo! Excellente! Magnifico! Splendido! Det här kommer vinna i Cannes!, medan andra utan att lyfta på ögonbrynen bläddrar vidare. Snart är det din tur att ta ställning.

Annonserna

Korta reflektioner
Jag går inte i taket av de här annonserna. Och medan andra får glädjefnatt blir jag mest orolig. För jag känner mycket lite. Har jag tappat mitt hjärta? Förmodligen inte. Jag tycker bara inte att det här är så översvallande fantastiskt. Det träffar mig inte. Okej, det är ett fint grepp för att kommunicera innebörden av en flaska lim, men nä, nä, nä, tyvärr. Och bättre än så kan jag inte förklara det.

Vad tycker du? Jubel eller jaha?



18 svar till “Superlimmet som tvingar dig ta ställning”

  1. Anjo skriver:

    Bildlösningarna är sköna, men nej – det blir mer jaha än jubel. Hade Kakmonstret varit med hade det varit en helt annan sak förstås.

  2. MJ skriver:

    Snygga, men lite sådär, va?

    Sen är det ju väldigt intressant med det här med superlim, fågelfrön och hundfrisörer. Som ÄN IDAG vinner guld i Cannes osv osv. Kan vi gå vidare? Alla vet att superlim med största sannolikhet limmar ganska bra. Kan vi sluta visa det i scam-ads någongång? Året är 2009. Jag vill inte se en till "smart" annons för bubbelgum eller starkt lim i år. Vi måste få ett slut på detta.

  3. Mattias skriver:

    Anjo: :-)

    MJ: Vad skulle du vilja se ISTÄLLET? Hur gå vidare och till vad?

  4. Milla skriver:

    Det är vackra bilder, jag skulle nästan hellre kalla det konstfotografi, men är det bra reklam?

  5. Fredric skriver:

    Annonserna får mig att tänka på vilka gamla leksaker jag själv skulle få tillbaka tack vare limmet. När jag var liten hade jag en plastpistol, en replika av en Walther PPK, som jag fick i utbyte mot en Korak-tidning av min granne, Johan. En gång tappade jag den och en stor fisa från pipan lossnade. Jag kommer ihåg än idag hur ledsen jag var att den inte gick att laga.

  6. Eric Lindesvärd skriver:

    Håller med om att det inte är översvallande fantastiskt. Dom är mycket fina, snarare. Väljobbade. Så väljobbade att de blir ointressanta. Welcome back är en schysst tanke.

  7. MJ skriver:

    Det enda jag vet är att jag skulle vilja se mindre scam-annonser. Snälla? Måste mina ögon utsättas för ännu en uppsjö annonser för superlim, samtliga belönade med guldmedalj, i årets upplaga av Cannes. Eller bättre upp: Leksaksbilar med riktiga kvinnor som offer på motorhuven. Det blir guld. Och ja, det blev guld. Jag blir lite trött bara.

    Nej, men allvarligt talat. Det är lite som Twitter. Vi vet att det finns, och att man kan socialisera där. Vi vet att superlim finns och att det har en mycket bra fästförmåga. Move on people, there´s nothing to see here!

  8. louise skriver:

    Antingen är jag för dum eller för smart. Först trodde jag att dom satt ihop. Ihoplimmade i varandra. Sen trodde jag att det var leksakerna som hade kommit tillbaka eftersom dom hade limmats ihop igen. Hursomhelst, är det någon annan i hela världen som reflekterar över annonser som man inte förstår på direkten, om man nu inte jobbar med reklam? Herregud. Jag hatar smarta annonser.

  9. louise skriver:

    Plus, det var för övrigt det jag och mina kompisar använde superlim till förr i tiden. För att limma ihop folk i varandra.

  10. Eric Lindesvärd skriver:

    louise: Jag är inte heller förtjust i smarta annonser, såna som är trying to be clever. Följande uttalande gjorde intryck på mig för några år sedan. "Reklam handlar inte om att göra smarta annonser. Utan att visa att det finns smarta produkter."

    Visst blir det lite annorlunda med det förhållningssättet?

    Det finns olika sätt att säga samma sak. I boken Cutting Edge Advertising är det en av intervjupersonerna som uttrycker det så här. "In every fat ad there is a thinner and better one trying to get out."

    På något sätt får jag för mig att om jag resonerar så blir annonsen lite enklare, med mer kommunikation som resultat. Och det är ju det senare jag vill uppnå.

  11. Fredrik R skriver:

    Måste säga att jag tolkade annonserna precis som Louise. Men jag är å andra sidan sjukt osmart.

  12. Mats skriver:

    Den svenska Karlsons Klister-annonsen med den krossade guldfiskskålen var enormt mycket bättre och tydligare. Här har dom hoppat över ett par logiska steg och resultatet är en liten aning kryptiskt. Jag gjorde först samma tolkning som Louise, men jag kanske bara är trög.

  13. Niclas skriver:

    Jag gillar dessa annonser skarpt, men funderar om inte de skulle struntat i payoffen. Men visst håller med om att det är lite konstfotografi, men ser inget negativt i det.

  14. Camilla skriver:

    Skönt att läsa att det inte bara var jag som var trög. Smarta annonser är oerhört effektiva om mottagaren gör den avsedda loopen (sluter den berömda cirkeln). Om inte blir det platt fall.

  15. Åke Trålare skriver:

    Bra sagt MJ. Bort med reklam som berättar att man kan limma med lim, rita med pennor och döda myggor med myggsprej.

  16. Anonym skriver:

    Älskar det här. Träffar mig rätt i magen och hjärtat. Men stör mig på payoffen. Pelle metar. Tror den kommer att hindra den från ett antal givna vinster.

    Känner personligen att den med ballerinan och den med barnen är rakast och bäst.

    Inte utan att jag fäller en tår.

    Grymt avis.

    /Ivan

  17. Emma skriver:

    Fina. Men inte jubel. Det ska vara lite mer som en aha-upplevelse för ett jubel.

  18. Nina skriver:

    Jag förstår inte varför allt som är limmat har blivit så ofantligt stort? Har dom vuxit under åren dom var trasiga?

Kommentera