Det här är Please copy me – en blogg om konsten att skriva reklam. Eller snarare, det var en blogg. Jag startade den i augusti 2006. Sex år senare valde jag att lägga ner den. Det hann bli över 1 300 inlägg, och vartenda ett finns kvar här. Eftersom vi nu har stöpt om den i en annan form kan det hända att bilder, filmer och texter ser något annorlunda ut. Hoppas att det är lugnt.

Guldäggsjuryn 2010, dag 1: Gallring, jäv och Luka on the second floor

Tornvillan Sommar
Tornvillan, mars 2010. Tänk dit mer snö och is.

I ett litet rum med tegelstensväggar, rustik inredning och dunkel belysning sitter vi – fyra copywriters, två art directors och en radioregissör – med hörlurar på och blickarna in i skärmarna. Ibland hörs ett skratt, vi tittar på varandra ibland, men långa stunder sitter vi tysta och lyssnar. Vi är på anrika Tornvillan, i Nacka Strand några tio minuter utanför Stockholm. Utanför fönstret ligger dimman tät över den isiga Riddarfjärden. Det är i de här små rummen härinne som Guldägget avgörs.

Måndagen har varit gallringens dag i Guldäggets radiojury. Dagen då agnarna skiljs från vetet. De tolv jurygrupperna har gått igenom samtliga bidrag – i vårt fall närmare 70 radiospottar – och avgjort vilka som förtjänar minst ett diplom. Det är en svår uppgift, eftersom många av de inskickade bidragen håller riktigt hög klass. Men en sak har alla gemensamt: de får en ärlig chans. Vi har lyssnat, lyssnat och lyssnat igen. Och därefter var och en plockat ut de bidrag som vi tycker förtjänar en nominering (minst). Vi har letat efter de riktiga guldkornen, de bästa av de riktigt bra. Men kraven är hårda: det ska vara fint att ens bli nominerad. Och ännu sitter ingen säker. Imorgon kommer vi att diskutera bidragen igen; ett ratat bidrag kan då göra comeback, och ett gillat kan komma att ratas. That’s life i reklamtävlingarnas värld.

Och för den som undrar – och är övertygad om att detta är en klubb för inbördes beundran: du får inte rösta på ett bidrag som du själv är förälder till (nä, inte ens om bidraget är skapat på den byrå du jobbar på). När bidraget diskuteras ska du lämna rummet – det är en regel. Och det är rättvist. Det är med andra ord ingen fördel för en byrå att ha med många representanter i jurygrupperna. Snarare tvärtom. Dagens ord-som-jag-inte-brukar-säga-men-har-sagt-mycket-idag är jäv.

***

StorySkiss
Sveriges Kommunikationsbyråer
har haft den goda smaken att boka in oss jurymedlemmar från Göteborg och Malmö på hajpade Story Hotel. Det är schysst här, på väggen hänger Daniel Eatocks Beatles-låtar-tavla och när hissen stannar på andra våningen säger rösten: My name is Luka, I live on the second floor. Bara en sådan sak. Ikväll har det blivit middag i hotellets restaurang med Gunnar Skarland, Goss; Helena Svärd, Aoki; Fredrik Olsson, Miami; och Jimmy Herdberg, Kokokaka – inte helt otrevligt alls.

***

18034_103840409640804_100000445363003_95062_1230628_n

Under helgen har Daniel Vaccino som brukligt agerat min ciceron i den kungliga huvudstaden. Jämte säkra kortet Tranan spelade han ut Grandpa Kungsholmen (croque madame!), Non Solo Bar och klassiska La Famiglia. Och min vän Shohreh Zare tog med mig till klubben och restaurangen Marie Laveau (gött kött!). Stockholm har en hel del att bjuda på.



Kommentera