Det här är Please copy me – en blogg om konsten att skriva reklam. Eller snarare, det var en blogg. Jag startade den i augusti 2006. Sex år senare valde jag att lägga ner den. Det hann bli över 1 300 inlägg, och vartenda ett finns kvar här. Eftersom vi nu har stöpt om den i en annan form kan det hända att bilder, filmer och texter ser något annorlunda ut. Hoppas att det är lugnt.

Halebop, faktor X och varför vi behöver lyfta blicken

Halebop byter byrå och reklammanér. Tillsammans med Honesty kör mobiloperatören just nu en lanseringskampanj med svartvita reklamfilmer i dokumentär improvisationsstil.

Reaktionerna från de självutnämnda experter som läser branschtidningarna har inte låtit vänta på sig. ”Detta var det sämsta skiten jag sett någonsin!”, hälsar någon. ”Vad är poängen? Var är charmen?”, undrar en annan, och en tredje drämmer till med ”Nio proffs i arbetsgruppen och det där blev resultatet?” Ute på det leriga kommentarsfältet får kreatörerna klä skott för kritiken.

Jag har en känsla av att kritiken är skapligt obefogad. Och frågar mig om de som gnäller möjligen kan ha missat något helt centralt.

Vem vet bäst?
Sågningen av det förnyade Halebop-greppet föranleder mig att tro att – kanske – är vi som jobbar med reklam inte i alla lägen bäst lämpade att bedöma vad går hem. Okej, vi har såklart kunnande och erfarenhet, men vi tillhör långt ifrån alltid målgruppen för reklamen. Det gör det svårare för oss att på allvar bedöma vad som är kasst och vad som är begåvat. När vi själva gör reklamen är en sak – då har vi haft tid att förstå och sätta oss in. När vi bedömer det andra uträttar att det en annan femma.

För reklam är ingen vetenskap (tack och lov). Ingen av oss kan exakt förutsäga vad som kommer att funka. Och den där osäkra faktorn – låt oss kalla den faktor x, det gör akademikerna – bidrar faktiskt till att det är förbaskat roligt att jobba med reklam.

Inte alltid

Jag kommer att tänka på en föreläsning med Johan Staël von Holstein – du vet it-bubblaren, företagsledaren och grundaren till Iqube. Han pratade om företagande och entreprenörskap. Om det minns jag inte så värst mycket. Vad jag mest minns är de här orden:

Jag är bra på att avgöra om ett visst företag är värt att investera i. Men jag har inte alltid förmågan att känna igen en riktigt bra idé. Om någon för fem år sedan hade uppmanat mig att investera i ett företag som tillverkar stavar som folk använder för att promenera i skogen hade jag nog skrattat. Sedan blev stavgång en folkrörelse.


Tillbaka till exemplet

Jag tycker att reklamfilmerna för Halebop är riktigt bra. De är nyskapande i sin form (självklart har vi sett både svartvitt, dokumentärt och handtecknat förut, men inte alltför ofta i reklam). Dessutom känns filmerna väldigt äkta, befriande oreklamiga och lätta att tycka om. Jag är övertygad om att Honesty gjort sin hemläxa här, och därför förstår vad de vill säga och till vem. Om filmerna kommer att gå hem återstår såklart att se.

Kunskap krävs för att lyfta blicken

Frågan om huruvida vi som själva jobbar med reklam är rätt män och kvinnor att tvärsäkert berätta vad som är bra reklam har de senaste dagarna engagerat många – både på Facebook och på Twitter. Många har bidragit med insiktsfulla tankar.

Bland dem finns Elias Betinakis, som är webbstrateg på Intellecta Corporate. Han påpekar att reklamens experter – i motsats till experter inom mat, litteratur och film – själva tillhör branschen.

Men det krävs kunskap för att kunna höja blicken från det som man själv tycker är ‘roligt’ eller ‘fint’. […] Om man ska bedöma vilken som är ‘roligast’ eller ‘snyggast’ funkar säkert amatörer perfekt. Men ska man bedöma ‘nyskapande’ eller ‘nivå på marknadsföringsinsikt parat med idéhöjd och genomförandenivå’ är det experter man ska vända sig till. Och de experterna finns nästan uteslutande i reklambranschen.

Missförstå mig rätt. Jag gillar att den här branschen är befolkad av fantastiska människor som tycker och tänker om reklam. Men vi får aldrig glömma att höja blicken från vad vi själva tycker om, och inse att lejonparten av den producerade reklam ska få andra människor – inte oss – att svepas med. Vi behöver påminna oss själva om att det finns någonting som heter faktor X. Och att den kan spela en helt avgörande roll i sammanhanget.

Vad tänker och tycker du?

4 svar till “Halebop, faktor X och varför vi behöver lyfta blicken”

  1. danne skriver:

    det gläder mig min vän, att vi kan tycka olika. även om vi är två killar med ungefär samma grundsyn på tillvaron och som gillar varandra mycket, (eller hur?), och kommer överens om det mesta, så tycker vi olika ibland när det gäller reklam. Och vad bättre än reklam, att tycka lite olika om? I mitt huvud är filmerna en axelryckning som bäst. de biter inte tag i mig och trots att jag applåderar modet att göra något så pass annorlunda, så blir jag kvar med känslan av att de inte innehåller något som får mig att bry mig, eller tycka något alls. Jag vill gilla dom men gör det inte. återstår att se om jag tycker annorlunda om 6 månader. det har hänt förr. Kram, D

  2. Mattias skriver:

    Ja, jag gillar också att vi tycker olika titt som tätt – det behövs. Och självklart tycker jag att du har fel här. :)

    Anledningen? Du lyfter inte blicken. Jag är övertygad om att du inte är målgruppen för den här kampanjen (det är inte jag heller), men ändå utgår du från att filmen ska bita tag i DIG, innehålla något som får DIG att bry DIG. Du förstår min poäng.

    Reklam kan vara bra även om vi som jobbar med reklam inte tycker den är särskilt bra. För i sammanhanget är det rätt oväsentligt vad vi tycker. Den viktigaste frågan måste väl vara vad reklamen ska göra för jobb och för vem. Överens?

  3. R skriver:

    Reklambranschen är märklig. Det som är ganska slående är hur få människor inom den som faktiskt kan det här med kommunikation. Visst, några kan en hel del men allt för många lyfter just inte blicken utan stirrar sig blinda på sin vitsiga rubrik eller sitter och millimetputtar hit och dit i sin layout. De glömmer att det de gör handlar om kommunikation men konstigt nog hävdar de att de om några är experter på kommunikation – märkligt.

  4. Eric Lindesvärd skriver:

    Bara att vi diskuterar frågan, och att någon som Mattias öppnar upp den, är värt att hylla.

    Jag kommenterade det där med X-faktorn på Ninas Resuméblogg. Vore kul om den bloggen drog till sig konstruktiva diskussioner precis som här.

    Alla får självklart tycka vad de vill. Men visst blir det intressantare när människor har ett resonemang bakom sina åsikter.

    Min reflexion om det här med X-faktorn var att jag tror den sitter, eller åtminstone börjar, i energin mellan människor. En idé bor visserligen i ett huvud i taget. Men när två människor har förmåga att ta fram det bästa hos varandra så är det nästan som magi. Martin och Petrus verkar vara ett exempel på det. Och det tycker jag märks i Halebopreklamen. Den har en skön energi.

Kommentera