Var femte invånare är en häst

Var femte invånare är en häst

”Och kommunerna har slogans och små hundar i rondellen, Nordeuropas största badhus och en granskog full av älg.”
– Tomas Andersson Wij, Mellanstora mellansvenska städer

Jag har läst en rolig bok. Den heter Var femte invånare är en häst. Den handlar om kommunslogans. Författarna David Rune, Svante Ekberg, Daniel Koutfood har ringt till över 100 kommuner och ställt den ofta befogade frågan ”Hur tänkte ni egentligen?”. Ofta är det någon stackars informationschef som får svara, och ofta är det någon kommunpamp eller ”reklamfirma” som får – i fallet med pampen – ta åt sig äran eller – i fallet med “firman” – få klä skott för kommunens slogan.

Min favorit bland de ängsligt slätstrukna är Åmåls Alltid nåt. Då hade det – som författarna föreslår – varit bättre med Fucking Åmål. Bland de komiska finns Hårda bud i Mellerud, When in Europé, don’t miss Skurup, och Var femte invånare är en häst (Vallentuna). Bland de lätträknade som faktiskt är riktigt bra finns Långt ifrån lagom (Botkyrka) och Sagolika Sunne. Avsnitten om Gävle och Flen är de bästa i boken, som i sin monotona intervju-på-intervju-på-intervju-ton blir onödigt långtråkig efter ett tag.

I en intervju med tidningen Mitt i Danderyd ger bokens författare sina bästa råd för en bra slogan (men mest blir det några tips om vad du bör undvika):

  • En bra slogan är kort, snärtig och unik.
  • Undvik långa, högtravande och pretentiösa slogans som handlar om forntid och nutid som ”hjärtat i historien och blicken i framtiden”.
  • Ord som ”livskvalitet” och ”möjligheter” är uttjatade. Det blir tråkigt.
  • De får inte heller vara för abstrakta som ”vänligast i Sverige”. Hur mäter man det? Det är omöjligt att leva upp till.

Boken finns som pocket och kostar under femtiolappen hos Adlibris.

Och mer: Häromdagen diskuterade vi klassiska och kassa kommunslogans i Facebook-gruppen Jag läser Please copy me.

Och ännu mer: I höstas hade jag reklamskrivarkurs med studenterna på Yrkeshögskolan Göteborg (som tidigare hette KY-Akademien). En av många uppgifter var att ta reda på vad ens hemkommun hade för slogan, och sedan skriva en bättre. Det lyckades alla med, men jag minns fortfarande den som Petter – som kommer från Sala (Silverstaden) – formulerade: Sala – staden man vill komma ifrån. Att i en och samma slogan lyckas vara både positiv och negativ, både allvarlig och rolig, det är en konst.

Här hittar du förresten alla Sveriges kommunslogans (tipstack till Anton Bedow).