Vitamin Water förtjänar mina ögon för en stund (faktiskt)

3

Det kom ett mejl. “Snälla, skriv vad du tycker om vitaminwater”. Jag läste och tyckte, men det blev inte av att jag skrev. Det kom ett sms från annat håll. “Du, kan du inte skriva vad du tycker om vitaminwater?” En gång är ett förslag, två gånger är tvång. Så, okej okej, jag skriver vad jag tycker om vitaminwater.

Om du hängt med dåligt: Glacéau Vitamin Water är ett smaksatt och vitaminberikat – just det – mineralvatten. I USA har det funnits i tio år, och under det senaste halvåret har Coca-Cola valt att lansera de sex smakerna i Sverige – helt utan köpta medier. Istället har man ordnat releasefester och popp-upp-butiker, samarbetat med kändisar och arbetat aktivt med sociala medier. I produktlanseringen har också de korta texterna på flaskorna spelat en avgörande roll. För det arbetet står copywriters på Jung von Matt.

nuagency

Copyn
Här är tre av texterna på flaskorna. Det finns tre till.

eftermiddag på jobbet. tunga ögonlock. du leker arga leken med datorn. den vinner. igen. musklerna i nacken börjar ge upp. keyboarden kanske kan funka som huvudkudde? eller inte. hursomhelst, du behöver piggas upp. nu.

plockar du ut sjukdagar för att du faktiskt är sjuk? skärp dig. sjukdagar är till för att grotta ner sig i det senaste skvallret med vännerna på upper east side och bli gitarrgud i tv-spelsvärlden. tricket är att hålla sig tillräckligt frisk för att själv kunna avgöra när man känner sig “sjuk”. överdriv inte symptomen bara…i vissa kretsar anses det nämligen fult att spela sjuk när man inte är det.

det finns två sorters morgonmänniskor. tillhör du dom 3 % som studsar upp ur sängen som påtända ekorrar och dukar upp en hotellbuffé till frukost? grattis. du kan sluta läsa här. men är du som fredrik ö på vårt kontor och misshandlar snooze-knappen, skyller sena ankomster på signalfel i tunnelbanan och äter bussfrukost så har du kommit rätt.

Korta reflektioner
Det är en balansgång det här. Att försöka skriva till en lika medveten som svårflörtad målgrupp riskerar såklart att bli ett praktigt magplask. Och jag vet att vissa närmast hatar det här. Och att andra tycker att det träffar rätt. Vem har rätt? Ja, säg det. Jag tycker att det här funkar. Till och med att det träffar riktigt rätt. Det är snackigt och rappt. Och rätt modigt. Emellanåt får jag känslan att det hela är en språklig adaption, och tycker därtill att fredrik ö på vårt kontor känns alldeles onödigt internt. Men jag vill läsa, jag köper det som står där, och jag låter texten på en flaska vatten ta ett par sekunder av min tid. Hur ofta händer det? Och när det händer, önskar jag såklart att det står någonting där som gör det värt besväret. Och det gör det här. Om du frågar mig.

Vad tycker du? Plask eller applåd?

***

Tack till Josefine. Och tack till Petter. Jag gillar verkligen när du som läser föreslår vad Please copy me bör handla om. Mejla om du har förslag.