“Ödsla inte bort ditt driv på att skriva reklam”
Ibland är det skönt att bli däckad. Så befriande att få en smäll på käften precis när man börjat hantera ryggdunkarna. Det hände mig häromdagen, men lugn: jag har hämtat mig nu. Det var ingen käftsmäll såklart, nej, en verbal tilltufsning träffar bättre. En skribent som läser denna blogg var modig nog att ringa mig (gör det du också, numret finns längst upp på sidan, jag är inte farlig) för att prata barnböcker, bloggande och begränsningar. Han hävdade att mitt "pedagogiska sätt att analysera" och min "vilja att veta allt" riskerade att begränsas i snuttifierade reklamtexter. Han tycker att jag borde, om inte tänka om, så åtminstone tänka till (en extra gång) över mitt val att bli copywriter.
Därför
"Som copywriter är du en skrivande försäljare. Du skriver för att sälja, och har till sist ingen möjlighet att välja vad du skriver och inte skriver. Det finns så mycket dålig reklam därute", fortsatte han. "Och minst lika många dåliga copywriters. De försöker skapa en bild att det de gör är så speciellt. Men så j-kla svårt och märkvärdigt är det inte. Det handlar om att hitta på, och det finns tusentals påhittiga människor."
Vad annars?
Jag fick inte en syl i vädret. Jag försökte inte ens. Jag ville höra vad han hade att säga (jag tror att det var någonting viktigt). Jag lät mig bli däckad, och frågade honom: "Vad bör jag göra då, tycker du, om jag inte ska bli copywriter?" Hans svar kom kvickt: "Jag ser dig som en som skriver framtidens läroböcker." "Hoppsan", sa jag inte. Men det är vad jag tänkte. Läroboksförfattare.
Skriv poesi!
Han tyckte gott jag kunde ge ut bloggen i bokform (hand upp om du håller med), men gissade att mitt intresse för reklamtexter skulle komma att övergå i ett mer brett intresse för att skriva. "Skriver du dikter? Inte? Börja skriv poesi!, uppmanade han. "Skriv på olika versmått, börja med hexameter. Skriv sedan om ditt liv med tio ord. "Usch, vad begränsande", kanske du säger, "men då har du inte insett att begränsningar skapar kreativitet. Genom att begränsa sig uppnår man oväntade effekter. Det är en spännande upptäckt."
Därför igen
Ibland är det skönt att bli knuffad av spåret. Att bli utmanad och ifrågasatt. Reklambranschen blir lätt en bubbla av ryggdunkar och applåder, som ingen vettig människa utanför förstår. Jag vill vända på kuttingen och skapa reklam som betyder någonting för människor som säger att de inte bryr sig om reklam, som skiter i vilka Forsman & Bodenfors är och – i vanliga fall – som har viktigare saker för sig än att läsa annonser. Jag hejar på reklam som göra skillnad, och jag önskar vara med och öka den försvinnande del som sådan reklam utgör idag. Det må vara naivt, men det är därför jag vill arbeta med reklam.
(Tack Olle för ett uppfriskande samtal.)