Ord som dyker upp: sherpa, nyckelsömn och preciöst

Sherpa
Jag har en vän som heter Björn. Han är minst fem gånger mer äventyrlig än vad jag är. I somras besteg han Kilimanjaro (med sina 5895 meter det högsta berget i Afrika). Med sig hade han fyra män, som fixade maten och höll koll på stigarna uppför berget. Han kallade dem för sherpa. Det är ursprungligen namnet på en folkgrupp i Nepal, men har med tiden blivit yrkestiteln för den som bär packning eller guidar åt bergsbestigare. Sherpa var ordet.

Nyckelsömn
Häromdagen var jag på ett frukostmöte om stress. Föreläsaren pratade bland annat om vikten av sömn. Och hon rekommenderade varmt det hon kallade för nyckelsömn. Det är en gammal benämning på det som de flesta av oss idag kallar för powernap(p)*, och innebär den korta djupsömn du upplever om du sitter i en stol med ett par nycklar hängde i handen. När du somnar kommer handen slappna av, nycklarna åka i golvet och du kommer att vakna med ett ryck. Många upplever den här korta stunden av sömn som extremt effektiv. Nyckelsömn var ordet.

_{* Visst borde väl svenskan rymma ett bättre ord än det något engelskklingande powernapp? Okej, vi har ju tupplur**, men jag tror vi kan bättre. Jag föreslår dunderblund. Vad föreslår du?
** Min svärmor in spe berättade för mig att denna korta sovstund i norskan (och i vissa svenska dialekter) kallas för høneblund/höneblund. Det verkar naturligt eftersom hönsen varje dag är "uppe med tuppen". Och kanske (verkligen kanske) har hönan sin korta vilopaus stående på ett ben, och vaknar då tvärt när hon tappar balansen.}

Preciös
Jag tittade på tv igår, och hade svårt att välja kanal. I mitt fram-och-tillbaka mellan kanalerna såg jag en kvinna som satt i en fåtölj och sa: Jag använder inget sådant preciöst språk. Preciöst? Vad menade hon? Menade hon pretentiöst eller seriöst och hade hon sagt galet fel? Eller finns det ett ord som heter preciöst – och vad innebär det i så fall? Och jo, det finns visst ett ord som heter preciöst. Det vet du som kan din Molière (1622-1673). Han skrev en satirisk pjäs som hette De löjliga preciöserna – och se: det började som ett substantiv. Preciöser kallades de kvinnor som i 1600-talets Frankrike utmanade männens makt genom bli alltmer lärda. För att bevisa sin nyvunna bildning använde dessa kvinnor en konstlad och förfinad jargong, som inte oväntat möttes av männens motstånd och hån. Bland dagens svenskar verkar ordet användas mycket sparsamt, alltid med negativ klang och ibland felaktigt som synonym till ordet minutiös (‘ytterst noggrann’). Preciöst var ordet.