Möt Einar Korpus – Sveriges enda doktor i reklamspråk

image277

Einar Korpus, 43, är frilansande copywriter med "fler akademiska poäng än någon annan du känner" (1000!). Snart presenterar han sin doktorsavhandling om reklamiska. Varför har du valt att bli doktor i reklamspråk?
– Först och främst har jag ett enormt stort intresse för språk, och har läst humaniora i alla dess former. Parallellt med min universitetsundervisning arbetade jag från och med slutet av 1990-talet som copywriter på göteborgsbyrån Kreatörerna. Jag bestämde mig 2003 för att doktorera i svenska språket, men hade inget givet ämne. Det hade däremot Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska, som utsågs till min handledare. ‘Du jobbar ju med reklam, Einar’, sa han, ‘ska du doktorera i reklamspråk då?’ Jag hade själv inte tänkt tanken, men lät den mogna.

Nu, fem år och 300 sidor senare, är avhandlingen Reklamiska. Guldäggsannonser 1975-2007 redo att möta sin publik. Och den självklara frågan är: vad har du kommit fram till?
– Ja, det är givetvis svårt att sammanfatta avhandlingen med ett par ord. Men jag har sett att vissa av de mönster jag förväntade mig faktiskt stämde. Under 1900-talet har bilder kommit att ta större plats i annonserna, och textens omfattning har successivt minskat. I början 1980-talet hade hantverket sin storhetsperiod, både i fråga om omfång och kvalitet. Då hade genomsnittsannonsen 200 ord. Mot slutet av samma decennium hade bilder kopplat greppet och antalet ord sjunkit till 140. Jag tror att det visuella uttrycket revolterade mot de textdominerade annonserna. Det är viktigt att komma ihåg att det jag har undersökt är prisvinnande annonser, inte vilka annonser som helst.

Hur ser det ut idag? Har antalet ord i annonser fortsatt att minska?
– Nej, faktiskt inte. Annonstexter lever ännu. Idag finns 160 ord i genomsnittsannonsen. Det ger oss anledning att fortsätta tro på ordens kraft, trots att det visuella nu dominerar svensk reklam.
image276
Okej, antalet ord i annonser har minskat med åren. Vad mer intressant har du sett?
– Att det under senare år har det uppstått textelement i annonsen som inte tidigare funnits, och som vi ännu inte vet vad vi ska kalla. Traditionellt sett har vi haft rubrik, brödtext och möjligen en pay-off. Men nu kommer det annonser med flera kortare kompletterande texter. Läsaren kan själva välja i vilken ordning han eller hon läser texterna. Detta är en spännande utveckling, där annonsen blir mer som en plocksida i ett magasin.

Vilka av dagens svenska reklambyråer tycker du presterar riktigt bra reklamtexter?
Forsman & Bodenfors. Utan konkurrens. Där verkar det finnas en kultur att vårda ordet. Jag känner inte till namnen på alla deras copywriters, men Jacob Nelson och Anna Qvennerstedt utmärker sig genom skickligt skrivna reklamtexter.

Vad händer nu när du är klar med avhandlingen?
– Ärligt talat är jag inte riktigt klar ännu. Först i slutet av mars kommer jag att försvara min avhandling vid en så kallad disputation. Därefter börjar det roliga. Ett par dagar senare öppnar jag Reklamiska.se, som är tänkt att vara en community för alla som är intresserade av att diskutera reklamspråk. Då och där börjar också mitt arbete med att, inför öppen ridå och i samverkan med besökarna, skriva en bok om reklamiska.

***

Du som följer Please copy me kommer framöver att kunna läsa mer om Einar Korpus och hans – minst sagt – ambitiösa doktorsavhandling om modernt svenskt reklamspråk. Kan du inte vänta? Okej, läs hans klockrena krönikor på diskussionsforumet Bold: Måste reklam vara rolig? och Nej, reklam måste inte vara rolig.