Den kniviga konsten att korrigera

Varje fel är en förolämpning mot läsaren.
– Christer Hellmark (Typografisk handbok)

Jag trodde att utbildningen hade gett mig de grundläggande kunskaperna för att jobba som copywriter. Jag hade fel. Det slog mig när jag skulle ändra i en av mina texter. ’Kan du inte korrekturtecken?’ frågade projektledaren. Jag hann inte bekräfta hennes misstanke innan hon var tillbaka och sträckte mig ett stencilerad ark med alla de konstiga krumelurer som kallas korrekturtecken. ‘Använd dessa’.

Fram till dess hade jag använt överstrykningar, svängande pilar och andra tecken som åtminstone jag själv fann fullt begripliga. Sedan dess har jag försökt rätta in mig i korrekturledet, men medger att det är småkrångligt och kräver både tid och tankekraft för att få det rätt. Å andra sidan är det ett strålande sätt för att – rätt använt – minimera missförstånd mellan den som skriver och den som sätter texten.

En introduktion till den hårda skolan
För den som vill lära sig att använda korrekturtecken finns inga genvägar. Det är bara praktisk övning som kan ta dig till målet. Börja med att säga hej till fem av de vanliga tecknen.

Deleatur. Ta bort ett eller flera ord.

Infoga ett eller flera ord.

Flytta om två tecken.

Nytt stycke.

Ångra korrigering.

Publikationsbyrån delar med sig av en mer heltäckande introduktion (i pdf-format). Och Christer Hellmark skriver om korrekturtecken i klassiska Typografisk handbok.

Kan du korrekturtecknen? Använder du dem?