Clas Collin: ”Många pizzerior i den svenska reklambranschen”
Clas Collin, bror till reklamskribenten Lasse Collin (saknas på bilden), har järnkoll på den svenska reklambranschen. Han har tidigare varit projektledare på Collin & Forsman. Idag utbildar han i reklam på flera av landets byråer.
Hur många pizzerior finns det i Sverige? Ingen verkar veta. Kanske är reklambyråerna lika många. Vi snackar tusentals. Och Clas Collin har koll på de viktigaste*. I nyutkomna Byråboken berättar han om hur det gick för oss under 2007 – och vad han tror om framtiden.
Det Clas Collin, 62, inte vet om den svenska reklambranschen är inte värt att veta. I sjutton år har han följt utvecklingen för landets byråer och enträget analyserat hur de går för dem
– 2007 var ett kanonår – det näst bästa sedan jag började analysera branschen, säger Clas Collin. Antalet anställda ökade, byråintäkterna ökade och intäkten per anställd har aldrig varit högre**.
Starka Stockholm
Starkast vind i tillväxtseglen hade byråerna i Stockholm och Malmö/Helsingborg, medan Göteborg åtminstone växte lika mycket som under 2006. Och Clas Collin ser inte slutet på uppgången för branschen.
– Nej, en rimlig gissning är att tillväxten för 2008 kommer att landa mellan 5 och 6 procent, och det är minsann inte fy skam, säger han och pekar på diagrammet som tydligt visar ett ovanligt trendbrott.
– Kolla! Branschens byråintäkter fortsätter att öka, trots att medieinvesteringarna minskar. Tidigare har dessa kurvor alltid följts åt. En förklaring kan vara att digital kommunikation, PR och exempelvis gerillamarknadsföring tränger ut traditionell reklam. Medieinvesteringarna minskar, men idéerna och hantverket kostar fortfarande lika mycket. Övergången till kostnadseffektivare medier innebär lönsamma affärer för branschen.
Bäst vara stor och specialist
Många var de byråer som gick starkt framåt under 2007. Bland dem fanns varumärkesbyrån Brandreality, pr-byrån Weber Shandwick och reklambyråerna Familjen Stockholm och Konovalenko. Och överlag blev webbyråerna – tätt följd av övriga specialistbyråer – årets verkliga vinnare. Creuna (tidigare Razorfish), Zooma och deasign visade att det lönar sig att vara smal.
– Det lönar sig att också vara stor, menar Clas Collin. Byråer med fler än nio anställda ökade byråintäkten betydligt mer än småbyråerna, och mest av allt ökade de få svenska reklambyråer som har fler än 50 anställda. Den genomsnittliga byrån har idag femton medarbetare – och har i runda slängar en byråintäkt på sexton miljoner kronor.
Upp och ner
Men trots högkonjunkturen är det flera byråer som minskat i storlek under reklamåret 2007.
– Om det är någonting jag lärt mig under mina år som branschanalytiker är det att konjunkturen är byråindividuell. Alla byråer går inte bra samtidigt, och alla går inte dåligt samtidigt. Det går inte att komma och gnälla över konjunkturen; det handlar mycket om inställning, menar Collin.
Summan
Okej, summan av kardemumman: 2007 var ett mycket bra reklamår och vinnaroddsen är låga om du är specialist, stor eller finns i Stockholm (helst alla tre – men det finns undantag).
– Den svenska reklambranschen är speciell. Det finns väldigt många aktörer – 1300 för att vara ungefärlig – men ingen självklar marknadsledare. Den påminner starkt om pizzeriabranschen. Det är en bransch med många entusiastiska och genomtrevliga människor. Jag hoppas att den här analysen kan ge kunskap som gör att vi presterar ännu bättre resultat för våra uppdragsgivare. Idéerna och hantverket kommer alltid att vara mycket viktigare än nyckeltalen.
* Cirka 1400 byråer blev tillfrågade att delta i undersökningen. Av dem bidrog 332 byråer med underlag.
** 2007 var den genomsnittliga byråintäkten per anställd
1 057 000 kronor.
Vill du läsa mer om branschens utveckling?
Beställ Byråboken – där också 135 reklambyråer visar upp sina senaste jobb – från Sveriges Reklamförbund. Boken kostar 695 kronor (exklusive moms och frakt).