Sno orden, formen och äktheten från Ruben Östlund

Du som känner mig vet att Tomas Andersson Wij är min musikaliske husgud, och att Erlend Loe är min litteräre. Min filmiske husgud heter Ruben Östlund (bilden). På Göteborg Film Festival (ja, jag vet) 2001 visades hans långa kortfilm Låt dom andra sköta kärleken som förfilm. Jag blev inslukad – och kan inte ens med möda minnas själva huvudfilmen. Efter fantastiska debuten Gitarrmongot är Ruben Östlund nu aktuell med De ofrivilliga. Det är en komisk tragedi. Eller en tragisk komedi (beroende på hur man ser det). Hursomhelst är den – ursäkta språket – så fullkomligt j-vla klockren. Lätt det viktigaste, roligaste och mest intressanta som mött mina ögon sedan kyrkan brann. Handlingen? Glöm det. Det här är fem historier om människor, om grupptryck och om personligt ansvar.

Därför
Vad kan jag och du och vi lära oss av det Ruben Östlund skapar på duken? Tja, säkert mycket. Vi börjar här – med tre anledningar till att han är landets mest angelägna regissör. Läs och lär:

Formen
Ruben Östlund tror inte på begreppet film. Det är oanvändbart, säger han i Filter #4/2008. “Det är laddat med värderingar om hur man berättar – huvudpersonen ställs inför en utmaning och löser den. Samma berättelse varje gång. Invandrarpojken byts ut mot den ensamstående mamman eller vem som nu är ämnet för dagen. De intressantaste rörliga bilderna finns inte på bio utan på internet.” Och han är rätt. Och det är befriande när någon vågar öppna munnen och samtidigt öppna ens ögon för den form som varje konstform är stöpt i. Det går att skapa nya formar. Det är möjligt att tro på konstformen film utan att tro på begreppet.

Orden
Ruben Östlund har en sällsynt känsla för hur folk faktiskt pratar, vad de säger och vad de inte säger. Varje suck hamnar rätt. Tajmingen är precis. Men ingenting, ingenting känns styrt.

Äktheten
Ruben Östlund plockar in äkta människor i sina filmer. Vad de säger och gör är äkta. Och det känns – genom duken, genom förmaken och ändå in i hjärtkammaren.

***

Nu kollar vi på film en stund, tycker jag.

De ofrivilliga (trailer)

Gitarrmongot (trailer)

Scen nr: 6882 ur mitt liv

Reklam-Ruben
Precis som sin förebild Roy Andersson har Ruben Östlund regisserat reklamfilmer: Nattbad för kampanjen Knark är bajs och fem filmer för MER (1, 2, 3, 4 och 5).

De ofrivilliga har premiär på svenska biografer den 28 november.

***

Läs också
SvD: Östlund granskar grupptryck
DN: Skräcken för att tappa ansiktet
Rodeo: Ruben hjärta verkligheten
Tidningen Vi: Intervju med Ruben Östlund