Förklara krig mot krångliga meningar
En kompis kompis jobbar på reklambyrå. Som copywriter. Senast jag träffade henne var hon förtvivlad. ‘Texterna jag får från mina uppdragsgivare för att tvätta är långa, krångliga och upphuggna’, beklagade hon sig. När hon hade förklarat problemet hittade vi tillsammans lösningen:
Problemet: Folk krånglar till det med passivformer, skriver ”Kvalitetsdiplomeringsprocessen, vilken anses ha varit en smärre succé, har genomförts på ett sätt som överensstämmer med uppsatta mål och har visat sig ha avgörande betydelse för en rad aktörer på marknaden”.
Lösningen: Sky passivformer som pesten. Frossa istället i aktiva former. Förklara vem som har gjort vad; det är bra mycket mer intressant än vad som har ‘gjorts’.
Problemet: Folk krånglar till det med sina in absurdum sammansätta substantiv, skriver ”Kvalitetsdiplomeringsprocessen, vilken anses ha varit en smärre succé, har genomförts på ett sätt som överensstämmer med uppsatta mål och har visat sig ha avgörande betydelse för en rad aktörer på marknaden”.
Lösningen: Mot substantivsjukan hjälper ingenting annat än hårdhandskarna. Sära på de två (eller tre) när det funkar och känns fullt naturligt (det är säkert oftare än vad du tror – testa!).
Problemet: Folk fortsätter hellre än att avsluta, skriver ”Kvalitetsdiplomeringsprocessen, vilken anses ha varit en smärre succé, har genomförts på ett sätt som överensstämmer med uppsatta mål och har visat sig ha avgörande betydelse för en rad aktörer på marknaden”.
Lösningen: Kom igen: våga kommatera – det är tufft att sätta punkt. Det som du vill säga trivs ofta bättre i tre meningar, sällan i en.
Börja om från början, börja om på nytt
Om du väl fått en slingrig mening som den om kvalitetsdiplomeringsprocessen på halsen är det i tio fall av nio bättre att stycka upp och stuva om. Eller helt enkelt (nja, det vette katten) ‘göra om, göra rätt’. För till syvende och sist handlar det om att göra dina läsare en tjänst, att förenkla texten en smula eller mer. Annars är risken att du snart inte har några kvar. Och det ska vi väl helst undvika, eller vad säger du, kompis kompis?