Erik Kessels om äkthet, foton och världens sämsta hotell

Jag minns första gången jag hörde talas om reklambyrån KesselsKramer. Det var på ett vitmålat loft i Umeå, en iskall vinterdag i januari 2004. Där huserade en annan – betydligt mindre – reklambyrå. Den hette Vardag (hemsidan hade stängt på helgerna). Kesselskramer å sin sida hade kontor i en nedlagd kyrka i Amsterdam. Peter Viksten, som var art director och creative director och vd och säkert någon titel till på Vardag, hade några år tidigare jobbat på den där kreativa revolutionsbyrån. Han satte en bok i händerna på mig. Den vägde 2 kilo, och hette 2 kilo. ”Kolla den här”, sa han. ”Och kolla de här”, sa han och stapplade sju dvd-fodral ovanpå boken. Jag satt i timmar – långt in på kvällarna – framför tv:n på loftet och kollade på reklamfilmer och annonser. Jag var fullständigt uppslukad. De kampanjer som gjorde starkast intryck på mig var de för Hans Brinker Budget Hotel. Jag älskade den humoristiska ärligheten. ”Kolla här”:

Varför berättar jag det här? Jo, för att det på UR (Utbildningsradion that is) finns en timslång dokumentär om Erik Kessels, en av grundarna till byrån (den andre heter Johan Kramer, och hoppade av år 2004 efter att ha regisserat över 500 reklamfilmer). Den tycker jag att du ska se. Dokumentären handlar till 42 procent om reklam, och till 58 procent om Kessels stora fascination för fotografier. I dokumentären berättar han om arbetet med Hans Brinker, och hur de i sann miljöanda valt att göra en kampanj där de stolt berättar att de har en energisnål hiss (det vill säga ingen alls), undviker att tvätta handduken (oavsett om den ligger på golvet eller hänger på kroken) och har en hotell-skylt som förbrukar 20 procent mindre el än andra hotellskyltar (eftersom bara det sista L:et lyser).

Nu skriver jag inte mer, för jag tycker att du ska se den där dokumentären istället för att läsa den här bloggen. Hej då!