Olika gör detsamma (om du frågar Lindström)

_{Sex olika komiker.}

I somras var jag på stand-up på Trädgårn tillsammans med Mattias och Caroline (och 1 700 till). Det var Badjävlar – och en sällsynt stark uppställning på-löpande-band-komiker (bara vita män dessutom): Björn Gustafsson, Peter Apelgren (bäst!), Magnus Betnér, Henrik Schyffert, Johan Rheborg. Och så Fredrik Lindström – mannen som gjort tågresan från rolig-i-Hassan till myspedagogisk-i-Värsta-språket. Jag hade mina tvivel, men Lindström visade sig vara förvånansvärt underhållande (på sitt småakademiska vis, men ändå). Han inledde sin kvart med en språklig fundering:

”Vad fyller ordet olika för funktion i meningen ‘Glassen finns i fyra olika smaker’? Finns det någon som helst möjlighet att glassen finns i fyra likadana smaker?”

Och publiken garvade. För han satte det språkliga fingret (vilket det nu är) på någonting som få ha tänkt på förrän han sa det: att ordet olika ibland är fullkomligt överflödigt. Vad är det för mening med att prata om fyra olika smaker? Det går utmärkt att stryka olika.

Men inte alltid. Ibland passar det. Som i ”olika syn på saken”, till exempel. Eller i meningen ”Elever med olika förkunskaper får samma undervisning”. Kanske är det i samband med räkneord som det blir överflödigt: två olika saker, tre olika sporter eller sju olika smaker. I andra fall gör du klokt i att använda din väl utvecklade språkkänsla.

Så nästa gång du har skrivit en mening med ordet olika: se om du kan ta bort det utan att någonting viktigt försvinner.

Vilka andra ord är onödiga, tycker du?

***

Förresten. Andra uttryck där det ena hade varit nog: kort och koncist, saker och ting, och jämt och ständigt.