Vad Dalai Lama lär oss i matkön på IKEA
I lördags klockan 12 ställde jag mig i kön till maten på IKEA Kållered.
Det var jag inte ensam om.
Kön ringlade sig lång. Och när jag skriver lång tänker du kanske ”okej, lång”, men tänk längre än så. Mycket längre.
Mannen som just tagit platsen bakom mig frågade försiktigt:
– Är det här kön till maten?
Jag svarade vänligt och jakande.
– Jag verkar ha valt fel dag, sa han.
– Och fel tid, sa jag, och vi log ihop.
Han stod kvar, och jag stod kvar i kön.
Jag insåg att det här skulle ta tid. Det skulle dröja 15-20 minuter fram till brickorna. Kolla mobilen? Eller snacka lite?
Jag blev själv förvånad när jag hörde mig själv säga:
– Och vad har fört dig hit idag? (vem säger förövrigt ens så?)
– Jag skulle bara köpa några knoppar, och så äta lite snabbt, sa han.
Sedan följde ett böljande samtal innan vi skiljdes åt vid kassorna. Jag hade fått veta så mycket på så kort tid. Att han var ”rätt så nybliven pensionär” efter att vid 67 års ålder valt att gå från Länsstyrelsen när det åter var dags för omorganisation. Att han nu bodde ute på landet, och fyllde dagarna med att titta på fåglar, plocka allehanda bär och sköta allt det där som behöver skötas. Av det där att ”sitta i fåtölj med en god bok, ta upp piprökandet och dricka portvin” hade det inte blivit mycket av. Inget alls faktiskt. ”Det kändes lite konstigt att börja röka när jag väl hade lyckats sluta.”
Och sedan berättade han att det inte riktigt hade blivit som han tänkt sig som pensionär. Det hade – som han sa – ”dykt upp lite grejer i familjen”. Jag frågade inte mer om det, men vi hann inte mer än någon halvmeter innan han ville berätta:
– Ja, alltså … min fru, hon dog för ett halvår sedan. Det var cancer, och sedan dess är det inte sig likt. Men jag är vid gott mod och njuter ändå av tillvaron. Mycket är bra, men jag saknar henne.
Därefter är allt ”av underordnad betydelse” i ett samtal, men vi pratade på om jobb och sådant ytterligare en stund. Sedan skiljdes vi åt, och tackade varandra för pratstunden.
Tänk vad du kan få veta om du frågar, om du pratar med en främling istället för att kolla mobilen i kön till maten på IKEA en lördag klockan 12.
”När du pratar upprepar du bara vad du redan vet. Men om du lyssnar kanske du lär dig något nytt.”
– Dalai Lama
***
Läs också (över 20 000 har redan läst)