Hundnätter av Mirja Unge – en berättelse som går sin egen väg

Jag har läst Hundnätter av Mirja Unge. Boken handlar om Nadja, som efter flera år i storstan flyttar hem till sin hembygd och in i föräldrarnas övergivna hus. Mycket är sig likt där hon växte upp; hon möter människor från sitt förflutna, ser sådant hon kanske inte borde, får veta sin plats. Någon smyger i skogen – en människa eller ett djur? Nadja söker kärlek, den fina kärleken, men ser ofta den fula.

Unges språk är något helt eget. Hon skriver på ett sätt som bara flyter på, meningar som rymmer mer och mer: “Flytta på dig för fan vad håller du på med bilarna törnade i varandra igen och plåtarna skrek och bilen tappade riktning den levde sitt eget liv.” Ett språk som visar att det går att skriva annorlunda, lägga till, säga mer – på sitt sätt.

Andra böcker jag läst 2024 (är ingen storläsare ska sägas): Vindens skugga, Löpa varg, Jävla karlar och En bastu i Umbrien. Alla lysande. Verkar bara läsa lysande böcker 😃