Så skissar, skapar och shippar en UX-writer med ord (enligt Biz Sanford på Shopify)
Under sommaren (2018) bjussade Invision på inte ett, inte två, men FYRA webinarier om UX-writing i serien #DesignTalks. Först ut: Biz Sanford, content strategist på Shopify i Ottowa. Temat: Words and the design process. Här är de viktigaste lärdomarna, om du frågar mig:
Designskisser utan ord är meningslösa. Punkt.
Content är inte ”the icing on the cake”; det är ett ”core element”. Tänk på UX-design som en kaka med många lager, som den klassiska franska opera-kakan (det där sista är mitt tillägg).
Processen har tre steg: sketching, wireframing (med low fidelity mockups) och finalizing (med high fidelity mockups).
Självklart ska content och ord finnas med från start. I ”Sketching-fasen” utforskar teamet riktningar, idéer och koncept. Då behövs rubriker, knapptexter och ”key nouns and verb” (alltså ungefär rätt substantiv och verb).
Välj rätt ord. Skriv ”share” hellre än ”submit”. Och skilj på ”search” och ”filter”.
Det är okej att använda ”squiggly lines”, alltså streck för att visa att ”här ska det vara text”, men aldrig okej med Lorem Ipsum. Däremot är det klokt att i skisser och low fidelity mockups använda sig av Comic Sans, för att visa att det fortfarande är work-in-progress.
I ”Sketching-fasen” bör du definiera innehålls-typer (utifrån type, element och output). Biz rekommenderar Mindmeister för att mindmappa upp och få koll på allt innehåll.
I ”Wireframing-fasen” bidrar ”realistic content” till rätt förväntningar och mer träffsäker feedback. Med Biz Sanfords ord:
”It doesn’t have to be perfect, but it has to be real.”
Undvik för allt i världen ”content goes here”. Använd för allt i världen Hemingway app.
Bästa rådet:
”Low fidelity mockups still means high quality.”
I ”Finalizing”-fasen” (Biz kallar den inte så, det är det jag som gör) är det tunga jobbet för en UX-writer/content strategist gjort. Istället handlar det om att polera och finlira: göra meningarna kortare, stryka ord, använda enklare ord och fokusera på det viktigaste (”think mobile!”).
Under den efterföljande frågestunden får Biz frågan om titel-förvirringen: vad är en UX-writer och vad är en content strategist. Hon svarar att båda är en ”pretty flexible title” och ofta synonyma; Dropbox benämner det UX-writer medan Facebook och Airbnb pratar om content strategist, och de menar samma sak.
Ska formen anpassas till texten eller tvärtom? undrar någon. ”Inget av det”, menar Biz Sanford. Istället är det bäst att ”let them shape each other”.
Här kan du se hela webinariet med Biz Sanford (cirka 30 minuter):
Och här är hennes bilder från presentationen:
***
Jag som sammanfattat detta heter Mattias Åkerberg. Jag är UX-writer/copywriter i Göteborg. Redan nu anlitar Collector Bank, Göteborgsvarvet, Confetti, Stidner och Kulturrådet mig för att skriva deras digitala app- och webbtexter med rätt budskap och tonläge. Hör av dig för att anlita mig du också.
Nyfiken på UX-writing? Här är guldgruvorna för dig.
2017 was the year of unseen collaboration between UX Designers and copywriters. The cross-pollination between UX and copy will grow in 2018, as the term ‘UX writing’ starts to be used to describe not only a technique, but also job titles within design companies.
Eftersom du läser det här gissar jag att du vill förstå ännu mer om UX-writing. Här är tre kloka platser att börja på:
Här delar Tamara Hilmes och Marina Posniak, UX-writers på Spotify i Stockholm, med sig av sina klokaste råd när det kommer till felmeddelanden, empty states och knapp-copy. Du får också artikel-tips och en radda verktyg för UX-writers. Kolla in samlingen!
***
Överhuvudtaget är Medium the place to start om du vill fridyka i den växande sjö som kallas UX-writing. Kolla in (och följ) samlingssidor som Every word matters, Prototypr och Dropbox Design, framför allt det som Andrea Drugay och John Saito skriver.
Yuval Keshtcher, UX Architect på Sodastream i Israel, är en högproduktiv förespråkare för UX-writing, och driver Facebook-gruppen Microcopy & UX Writing med nära 3 000 medlemmar. Här delar Yuval och gruppens medlemmar goda (och mindre goda) exempel på mikrocopy, och diskuterar ordval, tonval, allehanda meddelande-formuleringar och läsvärda artiklar.
Programförklaringen här säger allt: ”So many groups for designers and content marketers, so few for UX writers!” I den här gruppen är det Bobbie Wood, strategiskt innehållsansvarig på Google, som uppmuntrar de över 800 medlemmarna att ställa frågor, tipsa varandra om allt som kan tänkas vara intressant/relevant för writers och content strategists.
Sökes: UX-writer som vill lösa brott (MSAB, Stockholm, heltid)
Är du fascinerad av Bron och hur kriminalteknikerna hittar bevis som gör det möjligt att gripa den skyldige? Vill du också vara med och lösa mord med ord? Sök då jobbet som UX-writer på MSAB i Stockholm.
MSAB hjälper polisen och underrättelsetjänsten att säkra bevis i beslagtagna mobiltelefoner. Huvudkontor ligger vid Hornstull i Stockholm, och företaget har verksamhet i 12 länder över hela världen.
Nu söker de sin 141:e medarbetare: en UX-writer som kommer att arbeta med designers och utvecklare på Designavdelningen. Här skriver du koncisa texter med rätt tonalitet för att säkra bevisen som fäller brottslingar. Sök jobbet nu!
UX-writer Stockholm – läs mer om jobbet och ansök här (OBS! Tjänsten är tillsatt).
Den här annonsen är ett samarbete med Jurek, publicerat den 26 januari 2018.
Hej då, lorem ipsum! Så bör din UX-writer arbeta med proto-content
Din UX-process riskerar att bli otäckt dyr och dra ut på tiden om du använder lorem-ipsum-texter (eller inga texter alls). Formen och texten på en app/sajt bör växa fram ihop, eftersom design är text och form tillsammans.
Låt oss börja med vad. Redan på skiss-stadiet i processen är det möjligt att skriva:
– Rubriker för sidor och sektioner – Nyckelord (både verb och substantiv) – Knapp-texter och länk-texter
Lägg inte kraft på att vara smart och påhittig. Lägg istället kraft på att välja rätt ord. Ska det stå ”Sök” eller ”Filtrera”? Ska det stå ”Spara”, ”Skicka” eller ”Publicera”? Tänk igenom hur många produktfördelar eller prispaket du vill presentera, eftersom det styr formen.
Skriv så realistiskt proto-content som möjligt, och se det som ”ett jättebra första utkast”. Namn och tider och datum bör vara verkliga. Det är klokt att formge skiss-innehåll i ett fult typsnitt för att göra det tydligt att det är work-in-progress (ja, jag pratar om dig, Comic Sans). Du kan också göra texten i magenta, så att du tydligt ser vad du ska se över eller ändra innan appen/sajten lanseras.
Tre vägar till proto-content
Låt oss gå till hur. När det gäller längre texter finns det flera vägar att använda eller skapa proto-content. Här är de vanligaste:
– Använd eget existerande innehåll; det ger dig något att jobba med. Du kan ändra eller ta bort det senare, och fördelen är att sådana texter har relevant innehåll och en realistisk omfattning.
– Använd konkurrentens innehåll; det är mer användbart än lorem ipsum (om du saknar eget existerande innehåll). Dessa texter är relevanta eftersom de har ett liknande innehåll och riktar sig till samma målgrupp. Men … se till att din app/sajt inte lanseras med konkurrentens texter!
– Använd nyproducerat innehåll; det kräver mycket tid, men skapar texter som är realistiska och mycket betydelsefulla i det fortsatta arbetet. Texterna får gärna vara ”ruffa”, och måste inte vara perfekta.
Vinka hej då till lorem ipsum, säg hej till proto-content – och skapa en UX-process som blir rätt från början (och aldrig riskerar att bli mycket, mycket, mycket dyrare än vad som var början)!
Att skissa tidigt i UX-processen är självklart för en designer. Men går det att skissa med text? Absolut. Proto-content är den bästa lösningen om du vill undvika att projektet spränger budgeten och tidsplanen.
UX-design-processen börjar med enkla skisser, först för hand och sedan i form av wireframes (kallat trådskiss på svenska). Skissandet är ett utmärkt sätt att testa idéer, upptäcka problem – och se till att arbetet går framåt i rätt riktning. Ofta startar formgivandet utan kunskap om vilken ord och vilket innehåll som ska finns med.
Design är text och form tillsammans. De hör ihop som kalkon och vinbärsgelé. De bildar en helhet. Eller som Lorraine S Green uttrycker saken: ”Design is the chicken and content is the egg.” Vad kommer först? Svaret: de föds samtidigt, och växer upp ihop.
Problemen med lorem ipsum
”Ring, ring”. Ofta är klockan fem-i-tolv när en UX-writer eller copywriter får ett samtal om att ”hälla in texter” i en app eller en webbplats för lansering om 14 dagar. Fram tills nu har lorem-ipsum-texter fått fylla sajten/appen. Den typen av innehåll gör det svårt att se hur sajten/appen hänger ihop, och det uppstår ett gap mellan formen och texten. Arbetsprocessen för skribenten blir ordentligt baktung; allt innehåll ska fram på kort tid och sent i processen.
Här är ytterligare problem med lorem-ipsum-texter (eller inga texter alls):
– UX-processen blir onödigt dyr, eftersom texterna – när de väl kommer – gör det tydligt att formgivningen behöver ändras; till exempel kan rubrikerna vara längre och innehållet annorlunda upplagt än vad formen tillåter. Att ”göra om, göra rätt” kostar pengar.
– Viktiga delar i de godkända texterna riskerar att presenteras otydligt, eftersom innehållet kan behöva anpassa sig efter formen. Det är för sent att fixa, och skulle kosta mycket att göra om.
– I bästa fall kommer texterna, men texterna rimmar illa med varumärkets tonalitet, eftersom de kastas in i sista stund. Texter tar tid. I värsta fall finns inte texterna framme när det är dags för lansering, och hela projektet stannar upp. Istället för att bli en pengamaskin fortsätter appen/sajten att blöda pengar.
Prototyp-innehåll – en dummy i textform
Räddningen heter proto-content, alltså prototyp-innehåll, och gör det för formen och texten att gå hand i hand genom processen. Kärt barn har för övrigt många namn. Dummy-innehåll och skiss-innehåll är andra benämningar på proto-content, men låt oss fortsätta att kalla det för proto-content. Lägg märke till att proto-content är ”en skiss i textform”; den behöver inte vara perfekt. Den är bara så mycket bättre än utfyllnadstexter, ”En bra, kul rubrik här” eller lorem ipsum.
Fördelar med tidigt proto-content
Det finns många fördelar med att redan tidigt i UX-processen veta vilket innehåll samt vilka nyckelord, rubriker och knapp-texter som ska finnas med:
– Det går tidigt att fixa till formändringar
– Det går tidigt att ändra tidsplanen och budgeten (för att hinna och ha råd att skapa den bästa möjliga användarupplevelsen)
– Det går tidigt att testa och utvärdera text och form tillsammans
Framtung UX-writing-process
Att producera proto-content gör processen framtung för din UX-writer; det tunga jobbet sker tidigt, och därefter handlar det om att justera, förfina och dubbelkolla. Med proto-content kan din UX-designer jobba med effektivt utifrån verkligt innehåll, och slipper gå tillbaka för att göra om sina skisser när innehållet visar sig kräva det. Projektet får styrfart framåt när både texten och formen finns ombord från start.
Låt oss lyssna in hur andra väljer att definiera och beskriva den nya yrkesrollen, för att sedan landa i en sammanfattning.
I den uppskattade introduktionen ”Rise of the UX writer” menar Ben Moran att det faller på en UX-writer ”to craft and govern the verbal and conversational elements of a user interface”. Han förklarar att yrkesrollen innebär samarbete med UX-designers, visual designers och utvecklare, och går ut på att kombinera affärsmässiga mål med användarens behov – och ur den kombinationen formulera texter som är tydliga och empatiska.
I sin UX Writing Crash Course & Checklist slår också Jenni McKinnon, digital copywriter och WordPress-proffs, fast att en UX-writer är med redan tidigt i designprocessen, och då arbetar nära designers och produktteamet.
Designteamet på Google menar att en UX-writer ”är med och skapar upplevelsen av digitala produkter genom ‘copy’ som hjälper användarna att utföra vissa handlingar” (egen översättning). De kallar dem för ”wordsmiths”, alltså ordsmeder, och menar att UX-writers har ett nära samarbete med medarbetare som har koll på produkten, marknadsföringen, research/analys och kundservicen.
Och enligt Priyanka Kuvalekar på Mangoblogger.com är en UX-writer ”den som formulerar innehåll som hjälper en användare att interagera med ett gränssnitt” – oftast en skärm, chatbot/dialogrobot eller röststyrd personlig assistent (PA) som Siri, Alexa, Cortana och Google Assistant (dessa bygger på AI – artificiell intelligens). Hon menar vidare att en UX-writer är mycket involverad i research-fasen, och därigenom får kunskap och empati för användarens behov och förväntningar.
Alltså: En UX-writer är en samarbetande medskapare som i UX-teamet ansvarar för ordvalen och tonvalet som tar användaren i handen i upplevelse-mötet med det digitala gränssnittet.
Jag har arbetat som copywriter i över 10 år nu, de senaste 7 åren som frilans. I början av min ”karriär”, under hundåren på den stora reklambyrån, hände det titt som tätt att mina texter hamnade i tidningsannonser, utomhusreklam, broschyrer, inbjudningar, säljbrev – alltså i tryckta, analoga medier.
Idag händer det ytterst sällan. Allt jag skriver nu hamnar i ett digitalt sammanhang: på webbplatser, sociala medier, nyhetsbrev, (sälj)mejl. Jag är en digital copywriter, i likhet med lejonparten av mina branschkollegor. Kanske är du – precis som jag – på vägen mot att bli en UX-(copy)writer.
Mötet med UX-writer-rollen
Första gången som jag mötte på uttrycket ”UX-copywriter” var för precis ett år sedan, i oktober 2016, i ett blogginlägg hos Stockholms Skrivbyrå. Jag blev med ens nyfiken. Ur texten:
För lyckat resultat bör en UX-copy och UX-designer arbeta så nära varandra som möjligt. […] En copywriter är en kommunikatör och människokännare som vet vilka trådar man ska dra i för att uppnå effekt. Vi tror att behovet av UX-copys kommer att explodera framöver.
Stort i Silicon Valley och Seattle
Och ju mer jag tittade omkring mig, desto mer plopp-plopp-ploppade begreppet upp i svampskogen. Oftare än UX-copywriter stod det UX-writer (vi kommer till det), och det var/är i tech-bolag-metropolerna Seattle och Silicon Valley som rollen föreföll vara som allra hetast; Amazon, Paypal, Google, Dropbox, Mailchimp, Facebook hade redan eller var på jakt efter en en eller flera UX-writers.
Få svenska UX-writers – 500-ish totalt
En LinkedIn-sökning på ”UX writer” (september 2017) ger 484 träffar. Bland de svenska träffarna: Karin Ernerot, Johan Helander, Frida Vigström, Amy Johansson, Louise Turner Hansson, Marlene Segelsbo och Mattias Åkerberg (det är jag, som tills vidare väljer att kalla mig för ”UX writer in the making”). På Spotify i Stockholm finns ett UX-writing-team som består av Elaine Short, Marina Posniak och Tamara Hilmes.
John, Ben och Amy – UX-writer-profiler
Bland dessa knappa 500 UX-writers finns det några som står ut som profiler för skrået: John Saito på Dropbox, Guy Ligertwood på Tabcorp (Guy är UX-designer med sikte på att bli UX-writer), John Moore-Williams på Webflow, Ben Moran (frilans med bas i London) och Amy Thibodeau på Shopify – Amy utkommer för övrigt med en spännande bok under våren 2018: From Button Copy to Bots – Writing for user interfaces.
De 15 föreläsarna höll hög klass – och hela alltet var lekfullt och schysst arrangerat med foodtrucks, barer, flaggspel, neonljus, kanelbullar och sockervadd.
De flesta i publiken var (såklart) från Sverige, men här och var snackade folk engelska. Och föreläsarna kommer från USA, Frankrike, Belgien, Ryssland och Sverige – bra jobbat, arrangörer. Överhuvudtaget kändes Nordic.design som en internationell endagskonferens, på ett jättepositivt sätt.
En inflik först:
Antal gånger som UX-writing nämndes under dagen: 0. Men då och då touchar flera av föreläsarna vid vikten av texter på olika sätt. Vi kommer till det.
Jag träffar trevligt folk från bland anda Mogul, Avanza och Markus Reklambyrå – och samtliga som jag pratar med uttrycker att det verkligen finns ett stort behov av en (copy)writer i UX-processen, att det nu är alltför form-fokuserat och att också uppdragsgivarna behöver förstå vikten av en dedikerad person som tänker och skapar digitalt innehåll. Det finns stort hopp – det bästa ligger framför oss blivande UX-writers.
Att summera dagen är svårt, nästan omöjligt. Men jag gör ändå ett försök. Det blir ett urval såklart, och då främst ur mitt perspektiv som blivande UX-writer. Här är de fem grejerna som jag tar med mig mest:
1. Väck känslor – designa inte ett Excel
Tobias Ahlin, Lead Experience Designer på Minecraft, tycker att nu får det räcka med design som är ”clean and beatiful” (den här texten håller med). De upplevelser vi designar behöver väcka känslor. Han exemplifierar med vilken milsvid skillnad i ”feelings” det är att besöka en Apple Store jämfört med att genomföra ett köp i deras App Store i mobilen. ”På en skala från Minecraft till Excel – var hamnar det du designar?” Utmanande och mycket tänkvärt!
2. Tänk på tonen – design är en konversation
Carly Ayres, writer/creative director/partner på designstudion HAWRAF, snackar om design som en konversation, och presenterar en radda principer ”how to have a good conversation”. En av dem är att hitta att rätt ton, något som hon själv verkligen lyckats med för Tia – en app som hjälper kvinnor att fatta kloka beslut som rör kroppen och sex. Kolla in:
3. Jobba med ”good people” – team tar tid
Timme Van Damme, head of design på Abstract (ännu i beta), pratar om hur gått fram att vara ”a team of one” till att bli en lagspelare. Ett av hans viktiga råd att omge sig med ”good people” (därmed inte ”clones”) och låta det ta tid för arbetet tillsammans att verkligen fungera väl. Design är ett lagarbete där produkten, det vi bygger, behöver en supertydlig polstjärna (en north star). Gillade hans ödmjuka stil! En inblick i appen Abstract:
4. Översätt innehåll till rätt språk och kultur
Alexia Ohannessian, director of international operations på Trello, berättar om arbetet med att översätta sitt samarbets-verktyg från 1 till 21 språk. Till sin hjälp tog de icke-professionella översättare, som hittade de rätta orden; jag trodde faktiskt fram tills nyligen att Trello var en svensk-utvecklad tjänst, eftersom den finns på svenska. Hon pekade också på kulturella skillnader i budskap och digital identitet; i USA gör det hem att prata ”save money” medan det vore omöjligt i många andra delar av världen, och människor i asiatiska kulturer väljer ofta en mangafigur eller symbol som personlig profilbild. Ögonöppnande!
5. Designa inkluderande – alla ska få bästa upplevelsen
Cat Noone, CEO och designer på Iris, utmanar alla designers att inse självklarheten i att skapa ”inclusive design”, där tillgänglighet också för människor med funktionsnedsättning inte är något som du bara överväger eller lägger till senare. Hon har utvecklat Stark – en plugin till Sketch, som ser till att du har rätt kontrast och färgval för besökare med någon form av färgblindhet (de finns tre huvudtyper). Att skriva vettiga alt-texter – och bra texter överlag – samt att testa med användare med funktionsnedsättning var två av råden från Noone, som sa ”Let everybody fall in love with your product”.
Dessutom gillar jag det råd som Kostya Gorskiy, Product Design Lead på Intercom, skickar med oss (när det kommer till kundservice-meddelande från en bot): Välj ord med vishet. Skriver du ”soon” kommer folk att tolka det på en skala från ”now” till ”never”. Hur snart är snart?
Den här texten av skriven av Mattias Åkerberg, frilanscopywriter och UX-writer in the making. Han hjälper stora och mindre uppdragsgivare över hela Sverige att formulera ord och texter som 1) blir lästa och 2) gör att du tjänar mer pengar. Vill du också anlita Mattias? Ta kontakt.
UX-writing enligt Google – bästa råden från Google I/O 2017 (Maggie Stanphill, Allison Rung, Juliana Appenrodt)
Varje år bjuder Google in till utvecklarkonferensen Google I/O. I maj 2017 fick UX-writing för första gången en värdig plats i programmet då Maggie Stanphill, Allison Rung och Juliana Appenrodt, alla UX-writers på Google, pratade på temat ”How Words Can Make Your Product Stand Out”. Inom parentes: i en värld av män, män, män är det befriande att få lyssna till tre superkompetenta kvinnor på scenen. Förövrigt verkar UX-writing vara ett yrkesområde där kvinnor redan tagit självklar plats – mycket bra!
Här är föreläsningen (en sammanfattning hittar du längre ner):
Här är en sammanfattning av föreläsningen:
Maggie Stanphill
– Maggie Stanphill definierar UX-writing som ”a speciality within this discipline (content strategy) that focuses on helping users achieve their goals with language”.
– Hon menar vidare att ”content strategy builds loyalty and trust”.
– Maggie beskriver UX-tänket på Google i tre delar: Research, Design och Content Strategy (där UX-writing är en del inom Content Strategy). Hon beskriver det hela som en holistisk process som löser problem och skapar bättre användarupplevelser.
– Ett exempel på en tydlig förbättring av en CTA (call-to-action) är från ”Book a room” till ”Check availability”, eftersom många besökare inte där och då har bestämt sig för att boka rum, utan överväger alternativ. ”Check availability” fick 17 % fler att söka efter hotellrum.
– Maggie Stanphill pratar om ”brand voice”, och ger två inledande råd: 1) börja med att förklara fördelarna, och 2) beskriv hur det du erbjuder skiljer sig från det som dina konkurrenter erbjuder. Google utgår i sin brand voice från usefulness och optimism, inspirerade av Google-sökfunktionen och Google Doodles.
– Hon definierar ”standout UX-writing” som kombinationen av ”UX-writing principles” (What you say) och ”Brand voice” (How you say it).
Allison Rung
– Allison Rung menar att UX-writing handlar om att få ”your software to sound human”. Ett klokt råd är att ”say it out loud to make sure that each word has the right ring to it”.
– Hon berättar att de tre principer som Google har för sina ordval är: clear, concise och useful. Clear är inte samma sak som precise, utan ”just enough context to make sense”. På samma sätt är concise inte samma sak som short – ”it’s closer to economical” (sparsam)”. Useful handlar om att ”help people go where they want to go”.
– Klokt råd 1: ”Pay attention to verbs. That’s an action words, and the most powerful part of a sentence. Focus on the new action that people can perform.”
– Klokt råd 2: Eftersom vi läser på skärmar i ett F-format mönster: ”keep it frontloaded, keep your important concept first, and edit ruthlessly whatever comes after it.”
– Allison Rung definierar en CTA (call-to-action) som ”text that spurs the user’s next step”.
– ”Good UX writing is not a science. There’s no correct answer.”
– Allison menar att Google använder ”everyday, friendly language” som är ”sometimes clever, but not too clever”. Språket ska också vara positivt: ”that password doesn’t look right” är bättre än ”wrong password”.
Juliana Appenrodt
– Juliana Appenrodt beskriver hur ett varumärke kan formulera sin brand voice. Tips: börja med att formulera 3-4 adjektiv som beskriver varumärket. ”Imagine you’re signing your product up for a dating site”. Dessa adjektiv utgör dina brand principles.
– Juliana är ux-writer för Android Pay, som har fresh, empathetic och approachable som brand principles.
– Dina writing guidelines besvarar frågan ”What will they sound like?”. Till exempel blir ”fresh” (brand principle) ”snappy” och ”exciting” (writing guidelines) och resulterar i den instruerande app-texten ”To pay, unlock your phone and hold it to the terminal at checkout”.
– Juliana Appenrodt beskriver skillnaden mellan voice and tone: ”the voice is always the same, but the tone may change depending on the situation”.
– För Android Pay skapade teamet ett så kallat tone spectrum som sträcker sig från ”serious” till ”whimsical” (nyckfull/originell). På detta spektrum markerar de milstolpar och interaktioner där tonen kan variera. Exempel på milstolpar och interaktioner är onboarding, education och troubleshooting. Frågan som i varje steg avgör ton-valet är: ”What is the user’s goal?”
– Klokt råd: Om du är osäker på vilka som är ”de rätta ord” – gör ett A/B-test (”be data-driven”). Till exempel fick ”Get started” 12 procent fler i Android Pay att klicka jämfört med ”Add card”.
Att formulera den nya tidens copywriter – så går arbetet
För några månader sedan berättade jag att om att följa ett nytt spår, om att försöka formulera den nya rollen för en modern copywriter. Till stor del handlar det om att förstå det digitala skrivandet. Och den närmaste allomfattande processen som kallas för UX (user experience).
Att närma sig svaret på frågan ”Vad bör en copywriter bemästra, känna och till till?” är en svindlande spännande resa där jag på nytt – det var tio år sedan jag professionellt kände så – får känna mig som en nybörjare (det känns fantastiskt). Allt jag lär mig nu är nytt och intressant och spännande.
Mitt huvud är som en centrifug just nu; nya begrepp, termer, uppslag, tjänster och arbetssätt snurrar runt, runt, runt. I can’t stop thinking about UX (writing) … och ändå kämpar jag med att ”get my head around it”. Jag försöker hitta en struktur och ett sätt att förstå för att sedan kunna förklara. Jag har börjat, och ännu inte hittat (på) en modell som gör det supertydligt för mig och andra. Det är lockande att utgå från en modell som redan finns, men än mer lockande att hitta ett nytt att se det hela på. Work in progress verkligen.
Tillsammans med nära tio copywriters, digitala strateger och designers har jag nu en (sluten) Facebook-grupp, där vi benar ut de många steg och frågor som vi behöver formulera och svara på för att faktiskt kunna summera den nya tidens copywriter-roll. Vi är i uppstart, och kommer (tror jag) snart att få upp farten i diskussionerna.