Så intervjuar du startup-företag och entreprenörer (eller så gör åtminstone jag)

De senaste 3 åren har jag haft det kuliga uppdraget att göra och skriva “startup stories” för Chalmers Ventures. Det har blivit närmare 30 sådana nu; jag har mött människorna bakom företagen som sysslar med borrkärnor, aktier, löparlopp, ländryggsmärta och vattenrening (och 1 000 andra saker).

Här är 5 grejer som du, om du frågar mig, gör klokt i att tänka på när du intervjuar folk som driver företag.

Gör lagom mycket research

Att komma till intervjun och redan veta allt gör att du gör antaganden; du tror dig veta, och frågar därför inte, och missar då chansen till intressanta svar. Bättre då: ha “light-koll” på vad företaget gör. Resten är det ju tanken att du ska ta reda på under intervjun. Du intervjuar för att få veta. Och folk berättar gladeligen om sig själva, och det är precis det du vill höra. Jag tänker ofta på de kloka orden från journalisten John Sawatsky (ofta kallad intervju-guru också): ”Det finns bara en stjärna i en intervju – och det är inte du.“

Få fram de enkla orden

När företagare och entreprenörer i text ska beskriva vad de gör, då blir det ofta krångligt värre. “Vi optimerar industriella flöden” eller “erbjuder strukturering av data”. Suck. Vad betyder ens det? När jag intervjuar skriver jag inte för de som jag intervjuar (säg inte det till dem!). Istället skriver jag för att andra, de som läser, ska förstå vad de gör och hur de hjälper världen att bli lite eller mycket bättre. För att lyckas med det konststycket behöver jag förstå vad de gör. En klassisk fråga som jag ofta inleder med är: “Du är på middag, och den du sitter bredvid frågar vad du gör om dagarna. Vad svarar du?” Det är alltid en klok öppning, där den jag intervjuar “tvingas” berätta med enkla ord.

Skriv som folk säger det (ungefär)

Jag spelar in alla intervjuer med Röstmemon på Iphone, och låter sedan en duktig virtuell assistent att transkribera dem (ja, det är en yrkesroll, och Eva som jag anlitar är snabb, noggrann och supertrevlig – hojta om du också vill anlita henne). När jag har intervjun utskriven ord för ord, som de faktiskt kom ur munnen på den eller de som jag intervjuat, då är det bra mycket enklare att skriva “som de sa det”. Till exempel lät jag Leo Wu och Fredrik Lam på LumeoTech få ordet från början till slut i den här intervjun.

Börja kittlande och schysst

Den första meningen i texten ska leda till att läsaren läser nästa, och nästa, och nästa. Därför är det klokt att göra tröskeln låg. Kliv in! Nu är du inne. Första-meningen ska starta en tankeresa ihop med den som läser. Gå gärna pang-på. Börja med “Tänk dig att …” (med ens förflyttar sig läsaren i tanken), kittla nyfikenheten genom att skriva “Det står en ryggrad på bordet framför oss” (det sätter ramen för det som texten kommer att handla om), eller möt läsaren i dörren med en fråga: “Månadssparar du i aktier?” (för att direkt berätta att de flesta andra också svarar nej).

Här är 6 exempel på första-meningar från “mina” intervjuer för Chalmers Ventures:

“Tänk dig att du sitter på en hästrygg.“
“Det står en ryggrad på bordet framför oss.”
“Banker tar en risk när de lånar ut pengar.”
“Jörgen tog sin motorcykel på en tur, och valde de sköna vägarna ute på landsbygden.”
“Det här med antibiotikaresistens är inte så svårt att förstå.”
“Månadssparar du i aktier? 4 av 5 svenska vuxna svarar nej.”

Hitta inte en mall

Du måste inte skriva varje intervju på samma sätt, om du skriver många. Du bör inte ens göra det. Att variera formen gör att det blir roligare för dig att skriva också intervju 17, 23 och 29. Och det blir mer överraskande för den som läser flera av dina intervjuer. Låt någon intervju bli “fråga-svar”, låt en annan bli “berättat för …”, en tredje bli 10 citat som en nedräkning, och låt en fjärde bli med “Om”-mellanrubriker i stil med “Om själva problemet”, “Om hur allt började” och “Om fördelarna med chatt-marknadsföring”. Hitta ingen mall, alltså. Uppfinn nya, och återanvänd dem sällan.